BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Nyckeln till Esop-modellens framgång är att personalen kan använda företaget som säkerhet för att ta ett banklån i syfte att köpa ut aktieägarna. Lånet betalas sedan av med företagets vinster och säljaren får skattefördelar för att sälja till just personalen.
Detta har möjliggjort upplägg där personalen får aktier som anställningsförmån, och därigenom successivt blir delägare i företaget där de arbetar.
En del av dessa är börsnoterade bolag där personalen endast äger mindre andelar, medan andra företag helt har tagits över av personalen med hjälp av metoden – däribland matvarukedjan Publix med omkring 180 000 medarbetare.
Saknar motsvarighet
Även i Europa finns exempel på allt från små kooperativ till stora helt personalägda företag, såsom skolföretaget Magelungen i Sverige med 264 delägare. Däremot saknas motsvarighet till det ramverk för omvandling av ägandet som Esop-lagstiftningen tillhandahåller.
En av världens främsta teoretiker gällande personalägande, David Ellerman, är förvånad över att omvärlden inte tar efter den populära amerikanska modellen.
– Det finns europeiska varianter som syftar till att personalen ska ta över företagen där de arbetar, men de är helt olika Esop i bemärkelsen att de alltid involverar arbetarnas privata tillgångar eller inkomst. Att det inte ska behövas är den hemliga ingrediensen som gjort Esop-strukturen så framgångsrik, säger David Ellerman, som bland annat har varit rådgivare åt Joseph Stiglitz, då chefsekonom på Världsbanken.
Fortsatt demokratisk revolution
Idén om ekonomisk demokrati har haft många olika betydelser genom åren. Medan en del har förespråkat folkstyre genom statligt ägande har andra sett inflytande genom fackföreningar som vägen framåt – likt det svenska försöket med löntagarfonder på 80-talet.
Tanken på att företag ska ägas direkt av just de som arbetar i företaget har sin hemvist både inom den syndikalistiska idétraditionen och inom den klassiska liberalismen – men återfinns även inom den svenska socialdemokratin där August Palm och Ernst Wigforss varit bland de främsta förespråkarna.
Gemensamt för de olika modellerna är övertygelsen om att de demokratiska principer som eftersträvas inom den politiska sfären även ska gälla för produktionen av varor och tjänster.
– Det finns ett generellt konsensus om att demokrati borde styra våra politiska liv. Med samma logik borde våra ekonomiska liv styras demokratiskt. Jag ser det som att den demokratiska revolutionen är oavslutad, säger Chris Mackin, som har mångårig praktisk erfarenhet av att genomföra Esop och som idag föreläser om arbetarägande på Harvards fackföreningsprogram.
Teori blir praktik
Genom Esop-modellen har dessa abstrakta idéer om demokrati och rätten till frukten av sitt eget arbete fått en möjlighet att realiseras på bred front, även om det inte alltid varit lagstiftarnas direkta avsikt.
När lagstiftningen antogs 1974 var det som en ny form av pensionssparande. Genom modellens förenlighet med marknadsekonomin har den sedan dess utvecklats i flera omgångar av såväl republikaner som demokrater.
Den bakomliggande tanken, som i årtionden förenat så skilda falanger som Ronald Reagan-högern och Bernie Sanders-vänstern i USA, är idén om att förmögenhet ska fördelas mer rättvist i takt med att den tjänas in, vilket minskar behovet av fördelning genom skatter i efterhand.
David Ellerman och Chris Mackin ser framför sig en värld där alla företag är demokratiska och fungerar tillsammans på en reglerad marknadsekonomi.
– Högern för fram argument om att människor ska bemyndigas och få mer valfrihet inom det ena eller det andra, men de är noga med att inte inkludera ett bemyndigande på arbetsplatserna där dagarna faktiskt spenderas. Personalägande ger vänstern ett bra svar på högerns retorik om pseudobemyndigande, samtidigt som det erbjuder någonting som högern kan stödja, såsom i USA. Genom att vara delägare i sin arbetsplats får människor möjlighet att göra bra saker för sig själva, istället för att staten gör bra saker åt folket, säger David Ellerman.
