2018 slog rikemansrekord. Aldrig tidigare har det funnits så många svenska miljardärer – 191 personer, enligt Veckans affärers lista. Det är en ökning med 7 stycken jämfört med förra året. Och de äger en stor del av landets tillgångar. De svenska förmögenheterna är mest ojämlikt fördelade i hela EU. De tre svenska affärsmännen Stefan Persson, Hans Rausing och Melker Schörling är nu tillsammans rikare än 60 procent av befolkningen – 4,6 miljoner svenskar.
Det avslöjade Dagens ETC i november, i en text som utgick från banken Crédit Suisse siffror.
M+KD-budgeten: Mer batonger – mindre klimat och jämställdhet
Dagen före lucia röstade riksdagen igenom M+KD-budgeten som innehöll ett till jobbskatteavdrag på totalt 10 miljarder kronor årligen, en sänkning avskatten för pensionärer och höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt. Budgeten innebär stora nedskräningar på miljöområdet med halverat stöd till solceller och slopad flygskatt. Anslagen till miljövård, migration, energi, bistånd, jämställdhet och nyanländas etablering, bostäder, utbildning och forskning – sänks med sammanlagt 11,9 miljarder.
Samtidigt höjs anslagen till kommunerna, rättsväsendet, försvar och krisberedskap med 12,5 miljarder.
Låg arbetslöshet och hög sysselsättning
Under året har konjunkturen hållit i sig och arbetslösheten legat lågt. Den goda utvecklingen har hållit i sig till novembers slut, enligt de senaste siffrorna från SCB. Under månaden ökade antalet sysselsatta i Sverige med 119 000 jämför med samma period 2017. Andelen personer i arbetskraften ökar, jämfört med närliggande månader. Under november var 5 494 000 svenskar i arbete, vilket motsvarar 73,5 procent av befolkningen. Arbetslösheten är nu på 5,5 procent det är 0,3-procenenheter lägre än samma period förra året.
”Man kan säga att enklaste lösningen hade varit att göra det som ungefär hälften av befolkningen vill – det vill säga totalt vinstförbud, att förbjuda aktiebolag och kräva att de ska drivas som ideella stiftelser utan vinst.”
Ilmar Reepalu som utredde vinsttak i välfärden i Dagens ETC 7 juni. Samma dag fällde riksdagens opposition regeringens förslag om vinstbegräsningar som byggde på hans utredning.
Bankskandal efter bankskandal
Danske Bank tvättade pengar i Estland. Nordea polisanmäldes för samma brott i Ryssland. SEB avslöjades med ett raffinerat skatteupplägg som lurat främst tyska och danska skattebetalare på astronomiska belopp. Bankskandalerna duggade tätt 2018 och flera bankers aktiekurser störtdök som resultat. Någon stor kundflykt blev det dock aldrig. Karin Hellgren, informationschef på SBAB, förklarade det med att svenskarna är obenägna att byta bank generellt.
– Vår bransch är kanske den mest trögrörliga som finns, sa hon till Svd Näringsliv i höstas.
Tendenser positiva för vanliga knegare
Flera försök med arbetstidsförkortning genomförs lokalt på olika håll i landet. Överlag uppskattar de som deltar i försöken detta.
Reallönerna höjs, och glappet mellan kvinnors och mäns löner minskar något.
För den som äger sin bostad: Räntan på bostadslån är fortsatt låg och ränteavdraget ligger kvar.
Arbetslösheten är rekordlåg under hela året.
Större andel hyresrätter fick byggstart under året
Bostadsmarknaden hade många motstridiga rörelser under 2018. Enligt Boverket senaste prognos kommer en större andel av de lägenheter som börjar byggas under året att vara hyresrätter, 57 procent jämfört med 50 året innan.
Antalet ansökningar om investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande var de senaste tre månaderna 138 procent fler än motsvarande period ett år tidigare. Det totala antalet bostäder som påbörjades var dock 20 procent färre än 2017 och det var framförallt bostadsrätter som föll kraftigt.
Många kopplade det till utvecklingen för bostadspriserna som i en rad områden sjönk under de sista månaderna 2017 och planade ut under 2018.
Amorteringskravet på bostadslån skärptes också under året.
Nytt förslag om strejkrätt – kan leda till ”gula fack”
För att få slut på den segdragna konflikten i Göteborgs hamn tillsatte regeringen en utredning om begränsad strejkrätt, men den hann inte ens bli klar innan annat förslag kom. LO, TCO, Saco och Svenskt näringsliv föreslog att fredsplikt ska gälla på arbetsplatser där det finns ett kollektivavtal även om det är med ett fackförbund som arbetstagarna inte tillhör.
Enligt kritiker innebär förslaget att arbetsgivare kan använda så kallade ”gula” fackföreningar som kontrolleras av företaget självt för att tränga undan de riktiga facken. Det skulle då bli omöjligt att vidta stridsåtgärder eftersom det redan finns ett kollektivavtal på arbetsplatsen.
Remissinstanserna, där bland annat Hamnarbetareförbundet ingår, får tycka till senast 31 januari. Lagen väntas träda i kraft i början av 2020.
