Men artiklarna i finanspressen lämnar en fråga obesvarad: Telias begick sina mutbrott i Uzbekistan, Ericssons förmodade mutor ska ha betalats i olika länder i Asien, Mellanöstern och Afrika. Anklagelserna mot Swedbank är för penningtvätt, bland annat för rysk säkerhetstjänst, i Estland. I inget av fallen begicks brotten i USA, så varför ska svenska företag dömas av och betala böter till amerikanska myndigheter?
– USA har tagit sig rätten att lagstifta extraterritoriellt – deras lagar mot bland annat korruption och penningtvätt gäller gärningar begångna var som helst i världen. Det räcker med en vag anknytning till USA, som att pengar i något skede passerat en amerikansk bank, förklarar Sascha Lohmann, forskare som skrivit flera rapporter i ämnet för tyska tankesmedjan Stiftung Wissenschaft und Politik.
Använts aggressivt av Trump
Lagen som Telia bötfälldes under heter Forex ign Corrupt Practices Act, FCPA, och enligt ”The FCPA Blog” är faktiskt bara ett av företagen på top 10 över tidernas högsta böter amerikanskt, revisionsbyrån KBR som bland annat godkände Enrons stora bokföringssvindel. Telia hamnar på andra plats, slagna enbart av Petrobras efter det företagets enorma muthärvor i Latinamerika.
Två tredjedelar av alla böter sedan lagstiftningen antogs på 80-talet har kommit från utländska företag.
Det handlar om ansenliga belopp som sammantaget på det sättet överförts till USA från övriga världen: runt 150 miljarder kronor genom åren. Med en påfallande tendens: under hela 1980-talet syns knappt de årliga summorna i ett diagram. Först på 2000-talet börjar åtalen dra in ett par miljarder om året, för att de senaste fyra åren klättra upp till motsvarande över 20 miljarder kronor årligen.
– Särskilt under Trump har USA börjat tillämpa lagen allt mer aggressivt och utan att bry sig om vad resten av världen anser.
Penningtvätt ger höga böter
Samma mönster syns på ett angränsande område där USA också tagit på sig rollen som världens polisman, domare och finansiella bödel, nämligen lagarna mot penningtvätt och sanktionsbrott. Där är de drabbade oftast banker (som Swedbank) och böterna kan ligga en storleksordning högre: de högsta någonsin mättes ut 2015 mot franska BNP Paribas, på nära 90 miljarder svenska kronor, för att ha kringgått sanktioner mot Kuba, Sudan och Iran.
Enligt konsultfirman Fenergo har USA inkasserat över 90 procent av alla penningtvättböter som döms ut globalt, vilket under de senaste tio åren dragit in motsvarande runt 250 miljarder kronor.
– Den amerikanska regeringen rättfärdigar det dels som en fråga om nationell säkerhet, dels framställer man kampen mot korruption och organiserad brottslighet som något jämförbart med kampen för mänskliga rättigheter – att det är samma princip som att en person kan åtalas för folkmord var som helst i världen, säger Sascha Lohmann
Men varför accepterar omvärlden att USA ger sig själv sådana unika rättigheter?
– USA utnyttjar sin dominerande ställning. De allra flesta multinationella företag har dotterbolag i USA och de vill inte förlora den amerikanska marknaden.
Svårt att inte betala
När, som jämförelse, oljebolaget Exxon dömdes till tiotals miljarder i miljöböter i Ecuador, lämnade företaget bara landet. Att på motsvarande sätt lägga ner sin amerikanska verksamhet skulle för många företag bli kostsammare än att helt enkelt betala.
Men i bakgrunden finns ett ännu tyngre påtryckningsmedel: dollarns roll som världsvaluta och USA:s roll i världens finanssystem. När vi använder dollar i en form som inte är fysiska sedlar betyder det (med vissa undantag) att en bank i USA är inblandad – och ett företag som blir paria för amerikanska banker får därmed enorma problem att delta i världshandeln. Det är också vad som gör att sanktionerna mot länder som Iran och Venezuela får så stora effekter.
Ironiskt nog kan USA:s rättsväsendes långa armar vara ett större problem för företag i allierade länder, som EU och Japan, än för ryska och kinesiska motsvarigheter.
– Europeiska företag tenderar att ha mer verksamhet i USA och vara mer beroende av det amerikanska finanssystemet, så de är mer sårbara. Men även kinesiska banker har exempelvis dragit sig tillbaka från Iran efter hot, så inte heller de är immuna mot dollarhegemonin.
Kritiken växer
Kommer det att fortsätta så här? En fransk parlamentetsrapport har tidigare hävdat att amerikanska myndigheter systematiskt missgynnar utländska företag – medan de bara står för en tredjedel av alla inledda granskningar, inkasserar de två tredjedelar av alla böter. De pekar på fallet med franska teknikföretaget Alstom, som drabbades av höga böter och sedan i försvagat skick togs över av amerikanska General Electric. Rapporten uppmanar USA att sluta med sin globala ”juridiska utpressning”.
– När USA tillämpar sina lagar så aggressivt och utan att konsultera allierade länder väcker det en motreaktion. Länder som tidigare stödde det amerikanska sanktionssystemet har insett att det skadar dem själva. Det diskuterats lagstiftning för att skydda europeiska företag, och på sikt att bygga upp alternativa system för internationell handel och finans. USA motverkar sina egna intressen på längre sikt på det sättet.
