Därmed ligger den kvar på inkomster på drygt 51 000 kronor i månaden, istället för den väntade justeringen upp till 57 000 kronor i månaden vid årsskiftet.
”Vansinne”, menar Timbros chefsekonom Fredrik Kopsch på plattformen X.
”Staten tar allt mer av dina pengar. Oavsett vad man röstar på får man en sosseregering”, lade han till.
Bland de många starka kritikerna från höger fanns även Moderaternas oppositionsregionråd i Stockholm Iréne Svenonius, Muf-ordföranden Douglas Thor och ledarskribenten Alice Teodorescu Måwe, samt Timbros vd Benjamin Dousa.
”Regeringens ekonomiska politik blir bara värre och värre. Miljontals väljare röstade på ett maktskifte för att få en ny riktning, inte för att få en skattepolitik till vänster om Socialdemokraterna”, skriver Dousa på X.
”Det stämmer inte”
Han lägger till att ”grupper som får höjd skatt är poliser, barnmorskor och lärare. Exempelvis kommer tre av tio poliser få höjd skatt”. Men stämmer den siffran verkligen?
– Nej, det är ju helt orimligt. Det stämmer inte. Det finns ju såklart statistik över det, och det vore ju trevligt om journalister kollade upp det innan man publicerade Dousas ord som sanningar, säger Anna Almqvist, LO-ekonom.
Enligt SCB:s statistik från 2022 tjänade tio procent av gymnasielärarna över 46 800 kronor i månaden, och medianlönen för dem låg på 40 000 kronor.
De tio procent högst avlönade bland grundsskollärarna tjänade 45 600 kronor och deras medianlön var 38 200.
För en polis var medianlönen 38 700 och hos de tio procent av poliserna som tjänade mest låg lönen på 47 800 kronor.
”Lyssnat på kritik”
Anna Almqvist tror att mycket av kritiken kommer från intressegrupper som företräder människor med väldigt höga inkomster.
– Det finns såklart ett intresse av att sänka skatten för de grupperna, säger hon.
I fjol gjorde regeringen en historiskt hög uppräkning av brytpunkten, då den höjdes från 46 000 kronor till dryga 51 000. Att principen om den automatiska höjningen nu sätts på paus ett år är rimligt, menar Anna Almqvist.
– Det var ju en ordentligt stor uppräkning i fjol och nu verkar regeringen ha lyssnat på kritiken som kom mot det och sagt att det inte blir någon uppräkning i år. Sammantaget sett över två år blir det en mer rimlig uppräkning, som innebär att andel som betalar statlig skatt inte ändras så mycket.
Klyftorna förstärks
På måndagsförmiddagen kom regeringen med ett nytt budgetutspel, då de presenterade ett nytt jobbskatteavdrag.
– Vi vill se till att låga och medelhöga inkomster får behålla mer efter skatt, sa statsminister Ulf Kristersson (M) på pressträffen.
Men det är endast mätt i procent, inte i faktiska kronor.
– Ja, i kronor så blir det ju mer åt dem som har högts inkomster, säger Anna Almqvist.
Hon lyfter att LO-ekonomerna länge har varit starkt kritiska mot regeringens fördelningspolitik, och menar att det krävs väldigt mycket pengar för att finansiera välfärden, inte minst nu på grund av inflationsläget.
– Det är helt nödvändigt att regeringen täcker upp där för de behov som finns, och inte prioriterar skattesänkningar framför det. Sedan kvarstår ju problemet med jobbskatteavdragets konstruktion att det ökar klyftan mellan den som har inkomst från lön, och den som har inkomst från försäkringssystemen för att den till exempel varit sjuk, skadad på jobbet, arbetslös och så vidare. Så den ökade klyftan förstärks ju ytterligare. Det som är tydligt är att regeringen prioriterar skattesänkningar väldigt högt.
