Under det gångna året har Ilija Batljans framgångssaga, fastighetsbolaget SBB, sjunkit till botten som en sten. De senaste veckorna har krisen eskalerat, och förra veckan meddelade den tidigare S-politikern sin avgång som vd för bolaget. Krisen har också föranlett spekulationer om eventuella köpare. Omedelbart föll sökljuset på Roger Akelius, en av Sveriges absolut största fastighetsägare.

”Akelius kan köpa, men har ingen brådska,” skrev miljardären i ett mejl till Dagens Industri. Strax innan hade Roger Akelius uttalat i tidningen Fastighetsnytt att han visserligen inte ville ”vara kaxig” men att ”Akelius kan köpa för 40 miljarder utan att behöva låna”. 

Uttalandena togs som en öppning för ett eventuellt köp. Spekulationerna späddes på när Akelius Residential Propertys finanschef Leiv Synnes, som beskrivits som Akelius högra hand, plötsligt på dagen lämnade alla uppdrag och blev ny vd för SBB. 

Roger Akelius återkom dock till DI: ”Jag har ingen uppfattning om marknadsvärdet på SBB och inga planer”. 

Avfärdandet till trots fortsätter han vara i centrum för spekulationer. Så vem är han? 

Kritik från FN

I en protestopera som 2021 uppfördes i demonstrationsform på Berlins gator pekas Akelius bostadsbolag ut som en av de största utövarna av ”renovräkning.” Köp ”gammal skit”, med magnatens egna ord, renovera, chockhöj hyrorna. Plötsligt har de boende inte råd att bo kvar och ett nytt, ekonomiskt mer välbärgat klientel tar det gamlas plats. 

Så beskrivs kritiskt affärsmodellen som fått Akelius ansikte klistrat på sig. Sådan har kritiken varit mot hans agerande i Tyskland, men också i Sverige. 2020 fick den ytterligare tyngd när FN-rapportören Leilani Farha år 2020 pekade ut honom som människorättsförbrytare.

”Akelius affärsmodell trampar på mänskliga rättigheter och minskar möjligheterna till att hitta en hyresrätt med överkomlig hyra”, skrev hon i ett pressmeddelande. 

Orättvist och felaktigt, var Roger Akelius respons. Hans bolag har aldrig kört iväg någon, säger han i SVT:s intervjuprogram Min sanning. Han anklagar ”vänstern” för att genom ett ”dåligt pr-trick” villa bort att hans ”kunder”, de som bolaget nischat sig mot, vill ha ”Mercedes” och inte bli påtvingade en ”Trabant”. Nu har han sålt av majoriteten av innehavet i Skandinavien och Berlin. Det är inte ekonomiskt hållbart längre och det är vänsterns fel. 

– Man kan inte blanda ihop välgörenhet och affärer, säger Roger Akelius i programmet.

Miljoner till barnbyar – dottern till fogden

I slutet av 2000-talet kom nästa skandal. Då sparkades äldsta dottern från både tjänst och plats i styrelsen för Akelius Fastigheter. Rubriken i Expressen löd ”Fick barn – och sparken av pappa”. Genom kronofogden krävde han tillbaka 6,4 miljoner kronor av henne i en tvist kring om pengarna var ett lån eller en gåva. 

I samma veva skänkte han 100 miljoner till SOS Barnbyars arbete i jordbävningsdrabbade Haiti. Pengarna kom från stiftelsen Akelius Foundation, som tre år tidigare blivit 85-procentig ägare av Akelius Fastigheter. Totalt har stiftelsen skänkt organisationen över 700 miljoner, vilket motsvarar SOS Barnbyars budget för 25 år. Åtskilliga miljarder har också skänkts till Unicef, UNHCR, Läkare utan gränser. 

Hans frikostighet mot välgörande ändamål och kritik mot höga arvoden för organisationernas ledare har lett till att ”filantrop” lagts till i samlingen av epitet som författare, miljardär, profitör, entreprenör, investerare och ”Sveriges största skatteplanerare”.

Skatteplaneringen låte ansikte lysa över Sverige

Roger Akelius gav under 1980-talet skatteplaneringen ett ansikte. Redan på 1960-talet visade han ett intresse för datorisering och författade från 1969 kurslitteratur i programmering. 

På 1970- och 80-talet slog hans författarskap in på ekonomi och boken Akelius Skattebok bedöms ha bidragit till starkt till intresset för vad som av kritiker kallas ”systematisk skatteflykt”. Flera av hans bokprojekt omvandlades till framgångsrika bolag. 

1985 konvergerade intressena i utvecklandet av ett dataprogram för skattehantering. Två år senare startade han ett kapitalförsäkringsbolag på Cypern där svenskar erbjöds skattefri deponering. Bolaget förblev i hans ägo till 2006, men Sverige lämnade han av skatteskäl – och på grund av ”kommunisten Olof Palme” – redan på 1980-talet.

– Vi hade på den tiden en marginalskatt på 85 procent och en stark, stark vänstervind, som företagare var man utskämd. Det var en väldigt besk tid i Sverige och jag insåg att det inte gick att bygga en framtid som företagare med sådana förutsättningar, säger han i en intervju i GP i slutet av förra året. 

Han har själv berättat om hur han köpte sin första fastighet för sin tredje sommarjobbslön på faderns mejeri. Det var en buss konverterad till sommarstuga. Han var då 13 år gammal. En historia med närmast entreprenörsmytisk kvalité i Ingvar Kamprads anda.

Med Sverige bakom sig fortsatte byggandet av en företagarframtid på Cypern och Bahamas. Bolaget som förvaltade dataprogrammet såldes 1994, samma år som resan mot epitetet fastighetsmagnat inleddes på allvar med bildandet av Akelius Fastigheter, nu Akelius Residential Property. Enligt bolagets bokslut för 2022 var fastighetsbeståendet värt 68 miljarder kronor.

”Nej, det var många år sedan jag var miljardär”, skriver Roger Akelius i sina sedvanliga mejl till DI.

Miljarderna som försvann 

Expressen avslöjade 2020 att Roger Akelius koncern ägs av flera bolag på Cypern med ett totalt eget kapital på 55 miljarder kronor. De miljarderna kontrolleras av stiftelser på Bahamas, med skatteexperten Torsten Fensbys ord ”inget annat än privata bankkonton”. 

I tidningen Omvärlden kallar Roger Akelius artikeln för ”en missvisande hatartikel”. I Boken Girig-Sverige från förra året beslår ekonomijournalisten Andreas Cervenka honom med en privat förmögenhet av 85 miljarder kronor och placerar Akelius som Sveriges åttonde rikaste person.

Dagens ETC har sökt Roger Akelius för en intervju men han har inte återkommit. Han förnekar att välgörenheten skulle vara en skatteplaneringsstrategi.