Inflation, ökade matpriser, och inte minst – rejält höjda bolåneräntor. Många svenska hushåll har det tufft just nu. Men det ekonomiska läget tycks inte påverka storbankerna. Snarare tvärtom. När årets första kvartalsrapporter presenterades i slutet av april lät det på liknande sätt hos samtliga av de fyra största bankerna: alla förväntningar överträffas. Räntenettot, alltså det banken tjänar på skillnaden mellan in- och utlåningsräntor, har stigit rejält. För till exempel Swedbanks del handlar det om en ökning på 77 procent jämfört med samma period året innan, och för Handelsbanken ökade räntenettot till 11,5 miljarder, mot 8 miljarder ett år tidigare. Samtliga storbanker har fått kritik för att kunderna belastas allt hårdare genom höjda räntor på lån, medan inlåningsräntorna släpar efter. Men förra veckan tog Handelsbanken som första storbank beslutet att införa ränta på lönekontot. En sådan ränta har banken inte gett sedan 2008. Och på tisdagen meddelade Swedbank att de följer efter och gör samma sak.
– Det är första gången på länge som vi inför ränta på våra privatkonton. Nu har räntorna kommit upp i en sådan nivå att det är motiverat, och vi är glada att kunna göra det för våra kunder, säger Hannes Mård, pressansvarig på Swedbank.
Räntan kommer dock ligga lågt – både Swedbank och Handelsbanken ger 0,25 procent på lönekontot.
”Borde vara massiv opinion”
Finansminister Elisabeth Svantesson (M), kommenterade Handelsbankens initiativ förra veckan med att det är bra, men att det är förvånande och anmärkningsvärt att bankerna höjt sina utlåningsräntor men inte inlåningsräntor. Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges konsumenter, håller med.
– Det är skandal att de inte har gjort det tidigare, även om det är bra att någon nu börjar, säger han.
Även Claes Hemberg, tidigare sparekonom på nätbanken Avanza men nu oberoende ekonom, menar att det borde vara självklart med ränta även på lönekontot. Inte minst borde fler konsumenter kräva det.
– För flera av de generationer som har bolån har låneräntorna aldrig varit så här höga. Det borde vara en massiv opinion nu som ställer krav på bankerna, som kräver att även inlåningsräntorna ska höjas, säger han.
Att Handelsbanken var först med att införa ränta på lönekontot tror han beror på att de har påverkats av kundernas missnöje.
– Det handlar inte om välgörenhet, utan om att de känner av kritiken. En kritik som är helt rimlig, att man får ränta på pengarna på lönekontot borde vara självklart. Varje peng man lånar ut till en bank ska man ha ränta på, säger han.
Det tycker Jan Bertoft också. Särskilt eftersom utlåningsräntorna höjts rejält det senaste året.
– När man höjer dem borde inlåningsräntorna följa med. Det är uppseendeväckande att det inte är så, säger han.
Bankerna fabulerar
Både Claes Hemberg och Jan Bertoft tror att de andra storbankerna kommer att följa Handelsbanken och Swedbank nu och införa ränta på lönekontot även de. Men de övriga storbankerna vill inte ge besked om hur de tänker agera.
– Vi ser kontinuerligt över vår prissättning. Eventuella förändringar kommenterar vi aldrig innan de är beslutade och genomförda, skriver Hugo Laigar, presskommunikatör hos Nordea, i ett mejl.
SEB säger samma sak – ränteförändringar kommenterar de först när de eventuellt sker. De påpekar också att sparräntorna har höjts det senaste året, och att den som vill få ränta på sitt kapital bör placera sina pengar där. Att räntan på lönekontot är noll, och länge har varit det, beror också på Riksbankens noll- och minusränta, enligt Niklas Magnusson, presschef på SEB.
– Det beror på att vi under en lång period hade en räntemiljö med låga räntor och från hösten 2014 fram till våren 2022 noll- och minusränta hos Riksbanken, då även räntan på många sparkonton var noll. Under perioden med noll- och minusränta var inlåningsräntan hos Riksbanken negativ, vilket betydde att bankerna hade en kostnad för hushållens inlåning, säger han.
Men trots den tidigare nollräntan har bankerna lyckats göra stora vinster. Storbankerna har motiverat det med att bankerna behöver gå med vinst, en buffert innebär trygghet, även för kunderna. Claes Hemberg tycker inte att deras argument håller.
– Alla branscher behöver ju någon form av vinstmarginal, men det är ohyggligt mycket pengar bankerna tar ut i vinst. Att säga att det är ett måste för att de är samhällsbärare är hyckleri, att fabulera.
