Storbankernas egen lösning Swish har under senare år möjliggjort att sköta i princip alla småköp elektroniskt. Rent praktiskt skulle e-kronan fungera på ett liknande sätt men kontrollen skulle ligga hos Riksbanken istället för hos privata banker.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

När kommer e-kronan?

Det vet inte ens Riksbanken själv. I höstas släpptes en första rapport om e-kronans möjliga utformning och i slutet av 2019 ska en tvåårig utredning ge svar på hur digitala kontanter skulle kunna införas.

De nya pengarna blir alltså inte verklighet inom de närmsta åren. I ett tal i vintras framhöll dock riksbankschefen Stefan Ingves att det brådskar med att hitta ett system som kan ta över efter de fysiska pengarna.

–  Det här är en fråga som tilldrar sig stort intresse i Sverige eftersom många är väl medvetna om att kontanterna håller på att minska kraftigt eller framöver till och med försvinna.

Hur ska e-kronan användas?

Enligt Riksbankens rapport från i höstas är tanken att e-kronan huvudsakligen ska användas för mindre betalningar mellan konsumenter, företag och myndigheter. Det kan handla om inköp i matbutiken eller betalning av ett pass hos polisen. Större transaktioner som exempelvis ett lägenhetsköp eller en långresa förväntas även fortsättningsvis ske via bankkonto eller betalkort.

Vilken teknisk lösning e-kronan ska bygga på är ännu inte klart. På förslag finns både en app och ett särskilt kort som laddas med valutan.

Vilka är skillnaderna mot pengar på ett bankkonto?

Flera. Det som sker tekniskt och juridiskt när du sätter in pengar på ett konto är att du lånar ut dem till banken. Det är därför du får ränta. Banken lånar i sin tur ut dina pengar till någon annan och får in ränta. På så sätt skapas pengar.

Pengarna som banken lånat in av dig och lånat ut till någon annan är ju tillgängliga för er båda. E-kronan ska endast finnas på konton hos Riksbanken och kommer i första läget inte att ge någon ränta, även om man öppnar för att det ska bli möjligt i framtiden.

Rent tekniskt blir e-kronan en fordran på Riksbanken och den kan innehas av allmänheten, finansiella institut och företag.

Får Riksbanken bättre grepp om penningpolitiken?

Traditionellt var centralbankers roll att reglera ekonomin genom att trycka kontanter. I dag, inte minst i Sverige, har den funktionen urholkats. Det beror dels på bankernas utlåning som skapar nya pengar och dels på att allt färre använder kontanter.

Riksbanken har själv inte sagt något om att e-kronan är ett sätt att få mer makt över penningpolitiken men den skulle lätt kunna användas för det.

Istället för att trycka mer kontanter för att få fart på inflationen skulle Riksbanken kunna sätta in extra e-kronor på medborgarnas konton. Det menar Lars Aleus, aktiv i kampanjen Positiva Pengar som arbetar för att reformera penningsystemet.

– De framställer det som att det mest handlar om att anpassa sig till ny teknik, men jag tror att syftet egentligen är att ta tillbaka kontrollen över penningpolitiken. När man skapat konton hos Riksbanken för e-kronor, kan man enkelt bara fylla på dem med nyskapade pengar, sa Lars Aleus när ETC intervjuade honom förra året.