Författarna bakom studien ville förstå mekanismer bakom den sociala rörligheten och började därför analysera 72 miljoner ”vänskaper” på Facebook. Det motsvarar 84 procent av alla amerikanska vuxna mellan 25 och 44 år. 

Slutsatsen? Fattiga barn som lever i bostadsområden där fattiga barn och rika barn umgås tenderar att tjäna bättre i vuxen ålder, enligt studien som publicerades i Nature i måndags. 

Starkare faktor än familjen 

 Forskare har tidigare kunnat se att vissa stadsdelar var bättre på den sociala rörligheten än andra, men inte varför. Nu kan man se att effekten av vänskapsband mellan barn från olika socioekonomiska förutsättningar är djupgående. Studien visar att fattiga barn som växte upp i bostadsområdet där 70 procent av deras vänner tillhörde familj med högre ekonomisk standard, ökade deras framtida inkomst med i genomsnitt 20 procent. 

Klassöverskridande vänskapsband, eller ekonomisk anknytning som som forskarna bakom studien kallar det, var starkare än alla andra faktorer, som till exempel skolkvaliteten, familjen, jobbtillgänglighet eller etnicitet. 

Raj Chetty är ekonom vid Harvard universitetet och är en av huvudförfattarna till studien. Han säger till New York Times att barn som växer upp i ett mer sammanhållet samhälle lyckas bättre senare i livet. 

En annan av författarna till studien, ekonomiprofessorn Johannes Stroebel, menar att försök för att öka mångfald till exempel genom skolskjuts eller positiv särbehandling inte räcker. 

– Det gäller att få människor med olika inkomster att interagera. 

Inte översättningsbar till Sverige

Men går det att applicera studien på svenska förhållanden? Mikael Lindahl som är professor i nationalekonomi vid Göteborgs universitet tycker att studien är intressant. Men det finns olikheter mellan USA och Sverige. 

– I USA är det till exempel väldigt stort skillnad på vilket universitet man studerar, om man nu ska göra karriär. Betydelsen av föräldrar är mycket högre i USA än till exempel i Sverige. 

Skillnaderna är flera. Ojämlikheten i USA är till exempel högre, den sociala rörligheten är mycket lägre och möjligheten att nå högre utbildningar skiljer sig, säger Mikael Lindahl. Och trots att studien har genomförts av toppforskare från Harvard, kan Mikael Lindahl inte fullt ut köpa den. 

– Det finns samband, men kan man verkligen säga att det generar ökad rörlighet, mer framgång? Det kan drivas av andra faktorer än kontaktnätet. 

I artikeln nämner forskarna att vilka man har umgåtts med i sin barndom är en starkare faktor än familjestrukturen, skolkvaliteten och den etniska sammanblandningen. Vad är dina tankar om det? 

– Jag håller inte med. Om man tittar på tidigare forskning så är familjen det viktigaste. Man påverkas av medfödda faktorer, familjens investeringar och de normer som finns i familjen. Detta är viktigare än grannskapet.