”Det här är faktiskt en liten psykos”

Donald Trumps retorik vänder sig gärna mot eliten. Men vill han ens omfördela, vill han att de arbetande amerikaner som röstar på honom ska få det bättre ställt?

– Nej, det är nästan tragikomiskt. I grunden finns ett sådant budskap, och därför blev han vald, han hade inte kunnat komma fram om det inte fanns ett genuint missnöje på grund av att en så stor del av befolkningen halkat efter under finanskrisen, pandemin och sedan inflationen. Allt det har blottat svagheten i USA:s ekonomi. Otroligt många har det svårt. Men det här är inte rätt metod. Snarare lägger han straffskatt på dem han säger sig vilja hjälpa. Det är inte realistiskt att tänka att USA ska börja sy Nike-skor och montera Iphone. Det kommer aldrig att hända eftersom kostnaderna skulle bli för höga. Presidentens retorik har väldigt många logiska kullerbyttor. Ja, det skulle behöva göras radikala saker, men han slarvar bort chansen genom att göra så här, genom att underminera trovärdigheten både för sig själv och för USA.

Men det har också synts vissa effekter av det slag som Trump lovat ska komma. Volvo tog direkt beslut om att ställa om produktion till USA. Är inte det en framgång för presidenten?

–  Kortsiktigt måste företag hantera det här, det tror jag alla företag i hela världen funderar på, hur de ska komma runt de nya hindren. Man ska komma ihåg att jobbet är att skaka fram så mycket vinst möjligt. Då måste man hitta genvägar. Men ett problem för Trump är att de jobb i tillverkningsindustrin som försvunnit också har skapat andra jobb, som skapar större värde, inte minst inom tech. Ett annat är att det här slår jättehårt mot den exporterande industrin som redan finns i USA och som behöver importera delar för att klara sin produktion. USA:s tillverkningsindustri är betydande, inte som Kinas, men betydande.

De amerikanska börserna har klättrat mot skyn, det är en enorm ökning sedan förra finanskrisen. Hur mycket är det att Donald Trump släpper en bomb över allt respektive sticker hål på en bubbla som redan fanns där?

– Med den amerikanska börsen är det definitivt så. Den har ju varit på absolut rekordnivå och legat där som en mina som någon förr eller senare trampar på. Det är intressant att Warren Buffett, som alltid sagt att man inte ska ”bet against America”, ändå säljer av Apple och Bank of America. Han har förstått att något fundamentalt är på väg att hända. Han har sett att värderingarna inte varit hållbara.

– Sedan blir jag orolig över att man verkar känna igen en kris först när börsen rasar. Då vaknar man upp. Det som sker med börsen riskerar att överskugga många av de andra saker som Trump gör och som egentligen är värre.

Vad är värre?

– Hur han lierar sig med Ryssland, inte minst mot Ukraina. Men det är också på hemmaplan, Trumps attacker mot yttrandefrihet, rättssystem och andra av samhällets institutioner. Världens största och mäktiga ekonomi rör sig i farlig riktning, mot autokrati. Det kan jag tycka är minst lika viktigt som tullarna. Om det blir recession kommer det att sättas en oerhörd press på både presidenten och Republikanerna. Trump är ändå känslig, han byter dessutom uppfattning ganska ofta. Men vad gäller det andra han gör har det inte varit lika kraftiga reaktioner. Det är obehagligt.

Nu talar tunga bedömare om 1929, det vill säga att det som riskeras är tidernas mest depressiva lågkonjunktur. Alarmism eller helt adekvat?

– Framför allt så handlar det här om synen på USA, som nation och som partner, Nyligen såg hur vi tyska politiker ville flytta hem guldreserven från USA, tilliten är borta. Det är en förtroendekris som påverkar hela det finansiella systemet, som skulle kunna utgöra ett skifta som sänder enorma konvulsioner genom ekonomi. Det handlar om ny fas, oavsett vart det här kommer att ta vägen som vi befinner oss mitt i. Det kommer att ske någon form av omställning, inte minst av det är så höga skuldnivåer på många håll, inte bara i USA. Vad är hönan och ägget? Är det en produkt av det geopolitiska läget? Eller är snarare det geopolitiska läget en produkt av de ekonomiska obalanserna?

Du räknar upp vem som förlorar på Trumps handelskrig, men finns det några vinnare?

– I ett kortare perspektiv drabbas även Kina, men samtidigt driver USA många länder rakt i armarna på Kina, och Kina är ett helt annat djur än nästan samtliga andra amerikanska handelspartner. De har som uttalat mål att ta över USA:s roll i världspolitiken och de är beredda göra vad som helst för att komma dit. Trump riskerar snabba på det projektet. Kina har jobbat hårt för att utveckla sina relationer, nu senast med Japan och Sydkorea, ett extremt illavarslande tecken för USA om ambitionen är att vinna den långsiktiga kampen. Kina kan oroa sig för tullarna idag, men ser kanske parallellt det som sker som en strategisk möjlighet.

Om vi ser på de senaste decenniernas avtalade frihandel mellan centrala aktörer i världen, och om vi jämför det med historien, kan vi verkligen se frihandel som norm – och vad är det Trump försöker återgå till?

– Det är svårt att försöka pressa in allt som sker nu i något slags intellektuella ramar. Sedan är tullar extremt komplicerat. Det slutar ändå med förhandling. Eller med att man tvingas backa för att allt annat vore politiskt självmord. Personligen är jag mer oroad över hur Vita huset talar om Grönland.

Du tror att Trump menar allvar?

– Att upprepa att man vill annektera Grönland, och att använda samma budskap mot Kanada, det är någonting helt annat, egentligen farligare, också för ekonomin. Den dag många känner att man inte kan lita på USA längre, den nation som är en avgörande del i att systemet ska hålla ihop. Det kommer att få extrema konsekvenser.