”Det är segregerat i Äppelviken också”

– När jag berättar för någon vad jag forskar om möter jag ofta samma reaktion – ”Aha, du forskar om förorten?”, säger Jonas.

Förvisso är det sant, förklarar han. Men menar att förorterna bara är en del av någonting mycket mer komplext, vilket gör diskussionen väldigt ensidig. För begreppet innehåller två poler som måste förstås tillsammans.

– Många verkar bara fokusera på den ena sidan, där vi enbart ser konsekvenser som utanförskap. Men det är först i den andra polen, när vi diskuterar innanförskap, som vi kan spåra dess orsaker och förstå begreppet på riktigt, menar han.

Integration ses ofta som en motsats till segregation, framförallt ses det som ett motgift. Och trots de senaste 20–30 årens försök att bromsa åtskillnaderna i Sverige, lyckas välviljan ändå inte lösa problemet.

– Det finns en socio-problematisk aspekt i detta. Samhället måste lägga mer resurser på utsatta områden, men att gå in med öronmärkta pengar bryter inte segregationen, då ser vi bara ena polen. Vi måste ta itu med de strukturer som leder till problemen från första början, säger Jonas Lindström.

– Vi kan ta två av de rikaste och fattigaste delarna av Stockholm som exempel. I Äppelviken ligger medelårsinkomsten på en miljon kronor, medan det i Rinkeby ligger på 200 000 kronor per år. Det skiljer bara en halvmil, men hur ofta tänker vi på Äppelviken när vi pratar om segregation?

Detta ringar in begreppets andemening där vissa politiker naivt försöker bryta något utan att se båda delar.

Han menar att det i vetenskapen finns tid och utrymme för tankar som dessa, medan det i politiken råder en annan brådska – förändring ska ske nu. Således spär detta på populism. Men någon quick fix finns inte.

Normalt – men också farligt

Segregation måste per definition inte vara negativ. Det har alltid funnits och är fullt normal. Vi söker oss till dem som liknar oss och flyttar vi till en ny stad i ett nytt land är det inte konstigt att vi tyr oss till varandra. Men det finns också en fara i det.

– Det gör att vi lätt skapar schablonbilder, fördomar och främlingsfientlighet om de som inte är som vi, just för att vi aldrig möts, säger Jonas Lindström.

Ett samhälle helt fritt från segregering är en utopi, men Jonas Lindströms sista ord skänker ändå hopp om en ljusare framtid:

– Det är lätt att bli mörk med tanke på de krafter som verkar. Vissa av världens ledare spelar ju på en vi-och-dem-mentalitet, vilket sprider falska uppfattningar av vissa grupper. Men jag tror ändå att bara vi får mer reflektion om detta, mer förståelse och vågar möta varandra så kan en positiv riktning ta vid.