De vill stoppa dödlig mobbning på arbetsplatserna

I förra veckan, på den suicidpreventiva dagen den 10 september, satt breven i reklamtavlor utanför riksdagen, nu finns de på organisationens hemsida där de även med en namninsamling kräver flera åtgärder.

Organisationen tycker inte att de mobbade får tillräcklig hjälp utifrån de två befintliga lagarna – arbetsmiljölagen och diskrimineringslagen – som borde ge ett lagstöd för att förebygga arbets­relaterade självmord. De menar att det finns luckor i lagstiftningen som leder till att en anställd kan trakasseras och frysas ut utan att någon ställs tills svars.

– Vi stöter hela tiden på personer som säger att de inte får tillräckligt med stöd från arbetsgivaren och att det inte heller finns tillräckligt med kompetens hos fackförbunden. Det finns inget oberoende organ som kan utreda de här frågorna, säger Christian Nordenström.

Inte en oberoende part

Han anser att ett fackförbund aldrig är en oberoende part utan att de står i beroendeställning till både arbetsgivare och arbetstagare – såväl ekonomiskt som ansvarsmässigt. Make a change kräver därför att regeringen tillsätter ”faktagranskare i hela landet som har till syfte att utreda och rapportera om kränkande särbehandling och mobbning som förekommer i arbetslivet”.

– En faktagranskare kan vara helt oberoende, deras enda uppgift blir att utreda helt transparent, med målsättning att båda parter ska bli nöjda, säger Christian Nordenström.

Organisationen vill gå så långt som att kriminalisera kränkande särbehandling och mobbning.

– De som utsätts för mobbning på arbetsplatsen kan uppleva att de inte får tillräckligt med hjälp av facket, vilket beror på att de inte har några juridiska verktyg – om inte mobbningen bygger på någon form av diskriminering då kan man luta sig mot diskrimineringslagen och möjligtvis få skadestånd. Det skulle behövas en civilrättslig lag mot mobbning i arbetslivet så att det finns ett konkret regelverk att använda sig av, säger Christian Nordenström.

Ser risk för svagare part

Men frågan är inte juridiskt enkel. Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt vid Örebro universitet, tror inte att kriminalisering av kränkande sär-behandling är rätt väg att gå för att komma åt problematiken:

– Man ska absolut inte kriminalisera mobbning. Inte för att de här frågorna inte är allvarliga utan för att det blir alldeles för höga beviskrav. Det blir svårt att få till en fällande dom. Då kommer den svagare parten inte att vinna.

I stället för ny lagstiftning skulle hon vilja se ett tillägg till diskrimineringslagen om att det ska vara förbjudet att kränka en persons värdighet. Skrivelsen finns redan i skollagen så hon menar att det går att låna den därifrån.

Viktigt med skadestånd

Diskrimineringslagen omfattar i dag trakasserier på grund av kön, religion, sexuell läggning, funktionshinder, ålder och etnisk tillhörighet.

– I diskrimineringslagen finns redan hela paketet. Och man har gjort tillägg till den tidigare. Det var inte så många år sedan som exempelvis åldersdiskriminering tillkom.

Ett annan förändring som Maria Steinberg önskar se är
att den som blivit mobbad kan få någon typ av skadestånd.

– Storleken på skadeståndet spelar inte så stor roll, det
viktiga är att personen får ett förlåt och en upprättelse. Det viktiga är att personer som känner sig kränkta kan komma tillbaka till arbetslivet igen. Ofta blir de sjukskrivna jättelänge annars.