Efter 15 år valde Anneli Samuelsson till slut utvägen att säga upp sig. Pressen som första linjens chef inom vården i region Gävleborg blev för stor.
– Jag började få stressrelaterade symptom, hade svårt att sova och fick högt blodtryck, säger hon, och fortsätter:
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Trots att jag gjorde ett bra jobb, hade nöjda medarbetare och en ekonomi i balanshöjdes kraven – och det blev ingen förändring i lönekuvertet.
Kraven på tillgänglighet fanns både från medarbetare och från ledning.
– Arbetsveckan började på söndagseftermiddagen, konstaterar Anneli Samuelsson.
Flest kvinnor i offentlig sektor
Mansdominansen på ledande poster har minskat de senaste åren – men fortfarande sitter det män på hela 84 procent av vd-posterna enligt statistik från Sveriges chefsorganisation, Ledarna.
Bland vd:ar i börsnoterade företag är bara fyra procent kvinnor, enligt Statistiska centralbyrån.
Flest kvinnor i chefspositioner finns i offentlig sektor där hela 63 procent är kvinnor. Men där är villkoren å andra sidan helt andra, och i synnerhet inom vård och omsorg.
Flera studier visar att arbetsgrupperna för chefer i offentlig sektor är betydligt mer omfattande än i näringslivet i stort. Som mest hade Anneli Samuelsson 60 medarbetare under sig.
Forskning visar även att chefer i offentlig sektor ofta dessutom hamnar i kläm mellan olika krav och önskemål. De ska följa de övergripande linjer som finns för verksamheten, följa budgeten, sätta delmål och arbeta med att utveckla verksamheten och medarbetarna. De ska möta förväntningar från medborgare, politiker, överordnade chefer, personal och också de som är mottagare av omsorgen och dess anhöriga.
Anna Wahl, professor i genus, organisation och ledning, konstaterar att villkoren i kvinnodominerade sektorer är mycket tuffare än i mansdominerade.
– Man tänker att det ena är kvinnligt och det andra är manligt ledarskap – men de har ju helt olika förutsättningar, säger hon.
Skiljer 6 500 kronor i månaden
Men det är inte bara arbetsvillkoren som skiljer sig åt – även lönen halkar efter. Könslönegapet i chefskåren är 6 500 kronor per månad, vilket motsvarar 58 minuters obetalt arbete per dag för chefer som är kvinnor i jämförelse med de chefer som är män.
Högst lön har cheferna i det privata näringslivet – som ju domineras av män.
– Det finns mycket forskning som visar att kvinnor i minoritet inte kan påverka någonting. De har fullt upp med att anpassa sig och överleva och är därför inga förändringsagenter. Utmaningen är att bryta den situationen så att kvinnor kan börja fatta beslut som medverkar till ökad medvetenhet, säger Anna Wahl.
I statligt hel- och delägda bolag finns en bättre fördelning bland chefsposterna, även om bara 32 procent är kvinnor. Anna Wahl menar att det handlar om hårt arbete och att ingenting sker av sig självt.
– I offentlig sektor har ägarna styrt mer och sagt att det ska vara mer kvinnor helt enkelt. Det är ett kvitto på att det får effekt.
”Kompetensslöseri”
Annika Elias, ordförande för Ledarna, menar att det handlar om att förändra de normer och attityder som finns kring hur en chef ska bete sig och se ut. Organisationen förespråkar ensidigt en kvotering. Utöver rättviseargumentet finns också en samhällsekonomisk vinst med fler kvinnor på chefsposterna.
– Över 60 procent som tar examen från universiteten idag är kvinnor. Utifrån ett strikt ekonomiskt och samhälleligt perspektiv så är det ju ett fruktansvärt kompetensslöseri i den här strukturen, säger Annika Elias.
