Dags att syna skatteflyktens arkitekter

Förra året läckte 28 000 sidor hemliga dokument från PwC, som visade hur de genom avtal med myndigheterna i Luxemburg lyckats fixa frisedel till skattesmitande storföretag. Läckan spred ljus över i PwC:s ”skatteeffektiva strukturer” (det är så de själva beskriver uppläggen på hemsidan). Men dokumenten hade lika gärna kunnat läcka från någon av de andra konsult- och revisionsjättarna.

PwC, E&Y, KPMG och Deloitte ges ofta samlingsnamnet ”Big 4”, och de spelar alla en ”avgörande roll” för den globala skatteflykten, konstaterade det internationella Journalistnätverket ICIJ när Lux-Leaks avslöjades.

”Big 4” omsatte tillsammans 120 miljarder dollar 2014 och hade 750 000 anställda jorden runt. Enligt Prem Sikka, professor på Essex Business School och expert på revisionsfirmornas förehavanden, kommer så mycket som en tredjedel av deras intäkter från skatterådgivning. Och mer än gärna säljer konsulterna upplägg som de själva bedömer som lagstridiga, men som de ändå vill testa, menar han.

Det sjuka i sammanhanget är att samma firmor friskriver företagen genom revisionerna. På köpet anlitas de frekvent av kommuner, myndigheter och statliga bolag, och hyrs in som rådgivare när lagstiftningen ska ses över.

Frågan är när en rejäl revision ska ske av firmornas egna affärer.