Extrema väderförhållanden

Den före detta chefsekonomen Maurice Obstfeld på Internationella valutafonden (IMF) säger till New York Times att det ”inte är mycket till överdrift” att säga att världen troligen är på väg in i en ny livsmedelskris, som han menar är orsakad av en inbromsad uppgång på börsen, höga arbetslöshets­siffror i ­kombination med fram­stressade statsbudgetar från ­stater och regeringar som lagt ned mycket resurser på att bekämpa pandemin. På så vis har man skapat ”en perfekt storm utifrån ogynnsamma förutsättningar”, säger han.  

– Det finns gott om skäl till oro för sociala oroligheter, säger Maurice Obstfeld. 

Anna Tibblin, generalsekreterare på den kooperativa biståndsorganisationen We effect, är väl insatt i problematiken.  

– De småskaliga bönder vi arbetar med runt om i världen vittnar om ökade priser på utsäde och mat i spåren av pandemin och att klimatförändringarna gör det allt svårare att producera livsmedel som ris, majs och vete. Det leder till minskade skördar, minskade inkomster och sämre kvalitet på deras grödor, säger hon.  

Enligt samma resonemang som FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation är Anna Tibblin inne på att de höga matpriserna kan leda till svält, social oro och konflikter. 

– I alla kriser är det alltid de människor som lever i fattig­dom och utsatthet som drabbas värst. Klimatkrisen är inget undantag. Sedan 2018 har extrema väderförhållanden lett till att fem miljoner människor, bland annat i Centralamerika och Afrika, i dag lider av hunger. Under 2020 bidrog dessutom pandemin, en global ekonomisk nedgång och en enorm gräshoppsinvasion i Östafrika till att hungern ökade ytterligare, säger hon. 

Vad kan vi göra? 

– Världen står inför den potentiellt sett värsta hunger­krisen på 50 år. Trots det går bara 2,6 procent av svenskt bistånd till jordbruk och matproduktion. Rent konkret rekommenderar vi att Sveriges bistånd till jordbruk uppgår till minst 5,0 procent av den totala biståndsbudgeten, i linje med det internationella snittet. Det kan göra enorm skillnad för matsituationen på lång sikt, säger Anna Tibblin. 

Enkät: Har du märkt av att matpriserna gått upp? Hur påverkar det dig?

Linn Lundberg

33, undersköterska

– Ja, jag köper mycket vegetariska grejer, som tofu och sojakorvar. Det har gått upp i pris rejält, typ fem spänn per förpackning, så det blir man ju påverkad av så klart. Även grönsaker har blivit väldigt dyrt! Man får lov att spara in på annat.  

Annelen Gillblad

58, distriktssjuksköterska 

– Ja, det har jag tänkt på, även om jag personligen inte blir så påverkad av det. Men det är klart att man tänker på dem med sämre marginaler, som pensionärer till exempel. För dem blir det ju väldigt tufft.  

Helen Larsson

52, projektledare

– Ja, det är klart att jag har märkt av det, även om det inte drabbar just mig så hemskt hårt. Eftersom jag hoppar omkring på kryckor för tillfället kan jag ändå bara handla hem det allra mest nödvändiga, som får rum i ryggsäcken. Men jag tänker på dem som drabbas värre än jag. Kaffe till exempel har ju blivit väldigt dyrt, som en riktig lyxvara.  

Dejan Mladenovic

43, sjukpensionär 

– Det har inte påverkat mig än, men det är klart man är orolig. Priserna kommer ju att ­påverka mig och alla andra med lite sämre ekonomi om de fortsätter stiga som de gör nu. Det blir inte roligt, utan då får man kanske gå och lägga sig hungrig.  

Anders Gunnarsson

59, egen företagare 

– Ja, priset på färskvaror, mejeriprodukter och grönsaker har gått upp något enormt. Snittpriset för ett kilo äpplen ligger på 26 spänn idag. Själv gillar jag att käka avokados varje dag, men det har jag fått lägga av med, för det har blivit lite väl dyrt. Jag kollar vilka kampanjer de kör i olika butiker i reklambladen som man får hem i brevlådan och anpassar mig efter det sen när jag ska handla. Så försiktig med pengarna har jag fått bli.