Chefsekonomen om Riksbankens ränteprognos: ”Jättekonstigt”
Riksbankschef Erik Thedéen.
Bild: Jonas Ekströmer/TT, Frederic Muller/Shutterstock
Dagens ETC
Riksbanken höjer styrräntan igen. Det var det många som väntade sig. Vad som däremot är anmärkningsvärt är prognosen, menar Marcus Svedberg, chefsekonom på Folksam.
– Jag skulle nästan kunna dra det så långt att säga att räntebanan har spelat ut sin roll, säger han.
Riksbanken höjer, föga förvånande, återigen räntan. Nu med 50 punkter, så att den landar på 3,5 procent. Men den nya räntebanan, alltså Riksbankens prognos för hur räntan kommer att utvecklas i framtiden, får Marcus Svedberg, chefsekonom på Folksam, att höja på ögonbrynen.
– Jag är genuint förbryllad, säger han.
Riksbanken prognostiserar att man kommer att börja få bukt med inflationen nästa år, och 2025 tror man att den kommer att ligga på 1,8 procent, alltså lägre än målet på 2 procent.
Ändå förutser man inga större räntesänkningar, utan 2025 väntas räntan ligga på 3,6 procent.
– 2025 är inflationen under målet och det finns lediga resurser i ekonomin. Att i ett sådant läge ha en kraftigt åtstramande penningpolitik är jättekonstigt, säger han.
Konjunkturinstitutet spår ungefär samma inflation som Riksbanken, men en ränta på 1,5 procent.
– Jag kan inte komma ihåg att jag sett en så stor spridning i de långsiktiga prognoserna, säger Marcus Svedberg.
Varför tror du att Riksbanken sätter en så hög räntebana?
– Jag tror att en anledning är att man vill ge ett hökaktigt besked, man vill visa att man gör allt man kan för att få ner inflationen. En annan anledning är att många andra centralbanker också har sådana här prognoser och man vill inte stå ut. Och en relaterad anledning kan vara kronan. Allt annat lika så är högre ränta under en längre period ett stöd till växelkursen.
Tycker du generellt att Riksbanken är för hård med räntehöjningarna? Borde man vara mjukare?
– Nej. Jag tycker inte att räntehöjningen är anmärkningsvärd. Vi har en hög inflation och det är ett stort problem. Min största oro, deras värsta scenario, är att inflationen planar ut på en obehagligt hög nivå och det är en risk.
Kan det inte då också finnas en risk att inflationen ökar igen om man sänker räntan så fort den gått ner? Är det inte bra att vara på säkra sidan?
– Det kan det vara. Men enligt prognosen tror de att inflationen redan 2024 är 2,3 och att den sjunker stadigt. Och att den är under målet 2025. Men det verkar inte som att det finns någon större sänkning i den planen. De drar bara ett rakt streck efter senaste ökningen. Men då kommer min fråga: varför har man då en räntebana?
Gör sin egen bedömning
Ja för vem finns räntebanan då? Marcus Svedberg menar att den kanske har spelat ut sin roll. För hushållen och företagen är den inte mycket till guide:
– Ta februari för ett år sedan. Då var räntebanan noll. Men nu, ett år senare är den 3,6 i slutet av prognosperioden.
Och om syftet med räntebanan är att skicka signaler, så verkar inte heller det fungera.
– Marknaden gör sina egna bedömingar och tror inte på räntebanan, och har inte gjort det på länge. Vem är den då till för?
Hur tycker du att räntebanan borde se ut?
– Min prognos är som marknadens, att räntan 2025 varken kommer att vara åtstramande eller stimulerande, utan neutral. Och 2,5 procent är vad jag tror är neutralt.