Financial Times beskriver det som den största reformen av arbetsmarknaden sedan Margaret Thatcher drog tillbaka fackliga rättigheter på 1980-talet.

– Vårt program för arbetsplatsreformer kommer att återställa balansen mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det kommer att ske genom att återinföra grundläggande fackliga rättigheter i lagen, modernisera strukturer för bolagsstyrning och utöka möjligheten för anställda att dela kollektivt på fördelarna med ägandet av företagen, sa John McDonnell.

Under Labour-partiets kongress i förra veckan fattades ett beslut om att företag med minst 250 anställda ska  avsätta minst en procent – men upp till tio procent – av företagets vinst till löntagarfonder.

Bekämpa ojämlikhet

Förslaget föregicks av en rapport från tankesmedjan IPPR. I denna konstateras att förmögenheten i Storbritannien är mycket ojämnt fördelad. De rikaste tio procenten av hushållen äger mer än 900 gånger så mycket som de fattigaste tio procenten, och fem gånger mer än den fattigare hälften av alla hushåll tillsammans. Det är i syfte att jämna ut denna situation och samtidigt sprida makten över ekonomin som Labour nu lägger fram förslaget om en variant av löntagarfonder.

– När vi återuppbygger vår ekonomi insisterar vi på att alla får del av det välstånd som vi kommer att generera. Ja, med bättre löner, naturligtvis, men vi vill också sprida ägandet. Därför riktar vi in oss på att fördubbla den medarbetarägda sektorn av ekonomin. Vi kommer att lagstifta för att skapa en ny löntagarfond för varje storföretag. Genom fonden kommer en del av bolagets aktier att överföras direkt till arbetstagarnas händer. Dessa medel kommer att växa över tiden och det betyder på sikt att arbetstagarna får en röst i hur bolaget ska ledas precis som alla andra aktieägare, sa John McDonnell inför åhörarna på kongressen i Manchester.

Liknar svenska löntagarfonderna

Exakt hur fonderna ska utformas kommer att behöva utredas vidare, men idén påminner om de svenska löntagarfonderna som infördes på 1980-talet och avskaffades i början på 1990-talet. En skillnad är dock att det brittiska förslaget framför allt handlar om specifika fonder för varje enskilt företag, inte för löntagarkollektivet som helhet.

Det innebär att de anställda blir delägare direkt i bolaget där de arbetar. Frågor som återstår är bland annat huruvida köp av aktier endast ska ske genom avsättningar av vinstmedel eller även lånefinansierat, och om modellen ska innehålla individuellt kopplade aktiekonton eller ej.

Att medarbetarägda företag är en fungerade modell i många olika branscher och i företag av olika storlekar är väldokumenterat, inte minst genom forskning från USA gällande de 7 000 företag som blivit helt eller delvis personalägda genom ESOP-modellen, vilket ETC tidigare berättat om.

– Forskning har gång på gång visat att medarbetarägda företag är bättre för löner och villkor, men också att de är mer produktiva och att de investerar på lång sikt och skapar stabilitet inom ekonomin. Därför är detta ett enormt program som kommer att förvandla vår ekonomi och våra liv, säger John McDonnell.

Räknar med extraval

John McDonnell var omdiskuterad redan när han valdes till Labours skuggfinansminister. Han menar att marxism är ett sätt att utveckla demokratin och förespråkar återförstatligande av bland annat den brittiska järnvägen och postväsendet. Han tror själv att det kan bli aktuellt med ett extrainsatt brittiskt parlamentsval inom de kommande sex månaderna.

I ett sådant val kommer Labour att vara redo med den mest vänsterinriktade valplattformen på decennier, menar McDonnell. Efter en valseger vill han införa löntagarfonderna redan under det första året.

– Vi har möjligheten framför oss nu. Även om du är den rikaste personen i landet, vill du inte gå över hemlösa i din stad. Jag tror att människor vill se förändring och då är de villiga att titta på mer radikala lösningar. När Labour återvänder till regeringspositionen kommer den anti-fackliga perioden att upphöra, och om det är upp till mig kommer det att vara slut på den en gång för alla, säger John McDonnell till The Guardian.