Sedan tidigare är det känt hur inkomster fördelar sig mellan olika grupper, med britter med indisk bakgrund i topp, vita på andra plats, ”mixad härkomst” på tredje, kinesisk bakgrund på fjärde plats och så vidare ned till dem med pakistansk bakgrund på sista plats.
Nu har samma slags fördelning, fast av förmögenhet, kartlagts. Och den visar sig följa ungefär samma mönster som den över inkomst.
Indier i topp, svarta sist
Allra rikast är etniskt indiska britter med en mediannettoförmögenhet per hushåll på 160 000 pund, motsvarande drygt 2,2 miljoner kronor. Tvåa även på denna lista är vita britter med en nettoförmögenhet på 140 000 pund, motsvarande strax under två miljoner kronor.
Efter dem följer ett rejält glapp till övriga placeringar, med ”andra vita” som trea med 70 000 pund, motsvarande strax under en svensk miljon, i sin tur strax före ”övriga asiater”, sedan vidare till pakistanier, ”övriga” och till sist svarta med karibisk bakgrund.
Det vill säga sist på listan över grupper med positiv mediannettoförmögenhet. Det finns nämligen två grupper till – bangladeshier och svarta afrikaner – som bägge helt saknar mediannettoförmögenhet. Vilket alltså betyder att majoriteten i dessa grupper istället är skuldsatta.
”Utmanade att mäta”
Analysen visar också de stora skillnaderna mellan de mest förmögna i varje grupp. Till exempel äger de rikaste fem procenten vita britter – med förmögenheter över 893 000 pund, motsvarande nästan 12,4 miljoner kronor – tre gånger så mycket som de rikaste fem procenten svarta med afrikansk bakgrund, vars förmögenheter per hushåll i sammanhanget startar på mer beskedliga 304 000 pund, motsvarande 4,3 miljoner kronor.
En liknande skillnad finns också i andra änden av skalan. Där 31, 38 respektive 44 procent av svarta med karibisk bakgrund, bangladeshier respektive svarta med afrikansk bakgrund är skuldsatta är det bara 15 respektive 11 procent av vita respektive britter med indisk bakgrund som står i nettoskuld.
– Det är faktorer såsom inkomst, ålder och klass som förklarar det etniska förmögenhetsglappet för de fattigaste snarare än faktorer som är mer utmanande att mäta, såsom skillnader i möjlighet eller tendens att spara eller till att betala av på lån. Det är alltså bakgrundsfaktorer som förklarar skillnaderna vid dessa förmögenhetsnivåer, säger Eleni Kariagiannaki, forskare vid Centrum för analyser av social exkludering vid London School of Economics i ett pressmeddelande.
Mer utsatta för diskriminering
Det kan tyckas anmärkningsvärt att skillnaden är så stor mellan britter med indisk bakgrund och dem med bangladeshisk bakgrund, två grupper med snarlik historia avseende migration till Storbritannien.
Enligt Minority Rights Group International kan man spåra skillnaden till respektive grupps religiösa tillhörighet. Pakistaniers och bangladeshiers muslimska tro har gjort dem – till skillnad från indiernas hinduiska – mer utsatta för diskriminering både socialt och på arbetsmarknaden, särskilt efter attackerna mot World Trade Center i New York 2001 och ännu mer efter att ”kriget mot terrorn” sjösattes 2005.
En annan faktor som gjort att gruppen britter med indisk bakgrund är mer välbeställd är inflyttningen av affärsmän med rötter i indiska delstaterna Punjab och Gujarati som i slutet av 1960- och början 1970-talet slängdes ut från Kenya och Uganda.
