Niklas förklarar att han började som skyddsombud på sin arbetsplats, och det gjorde honom mer engagerad kring säkerhet.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

– Sedan har det där byggts på. Jag har varit mycket inom industrin och byggen. Där har jag sett hur det tummas på säkerhet. Man vill jobba säkert och kunna komma hem på kvällarna. Man vill givetvis motverka olyckor, säger Niklas Katajamäki.

Jonny Berglund håller med.

– Man är först ung och dum, men sedan blir man äldre, skaffar sig familj och då får man sig en tankeställare, säger Jonny Berglund.

Kommer oanmälda

Ombudsmannen Isabell Öberg, som handleder regionala skyddsombud, har identifierat ett bostadsområde med lägenhetshus där stambyten genomförs. Arbetsplatsen ska få ett oannonserat besök en vanlig onsdag i februari.

– Jag bor i Västerås och brukar passera olika arbetsplatser. Jag tittar utifrån och frågar mig hur arbetsplatsen ser ut. Sedan kollar jag om något företag från elektrikerbranschen finns på plats. Kan jag inte identifiera ett sådant företag så vill jag åka ut för då kanske de inte har så bra koll på arbetsmiljö och då vill man stötta upp där, säger Isabell Öberg.

Första anhalten i bostadsområdet, där det renoveras för fullt, är ett kontor där arbetsmiljöplanen hänger på väggen. Trion småpratar med jobbarna som finns på plats, och går igenom handlingarna. Det undgår ingen i lunchrummet att regionala skyddsombud från Elektrikerförbundet är närvarande.

– Det gäller att göra en presentation av vilka vi är inför de som jobbar där. Jag hade inte en aning om att just denna elfirma fanns här. Nu när jag vet det så har jag varit kontakt med företaget och sagt att vi är här, säger Isabell Öberg.

Hjälpas åt med brister

Hon förklarar att man ofta får ett diplomatiskt bemötande som regionalt skyddsombud, men också vissa frågor om varför man inte är föranmäld. Men själva poängen med besöket är att komma oanmäld.

– Det är viktigt att man får bra kontakt med Bas-U (byggarbetsmiljösamordnare för utförandet, red. anm.) så att man kan hjälpas åt med bristerna. Det är ju det vi vill, säger Isabell Öberg.

Gänget gör en rundvandring till wc-bodar för att inspektera så pass grundläggande saker som exempelvis att det faktiskt finns toalettpapper, värme och att hygienen är godtagbar. Alla brister dokumenteras med kameror.

Därefter går de till lägenheterna där det jobbas för fullt. De noterar omedelbart att en man arbetar utomhus helt utan skyddsutrustning. Väl inne i en av lägenheterna ser de hur kablar och eluttag hänger från innertaket.

Isabell Öberg förklarar att hon känner sig ”helt tom” när hon kommer till en arbetsplats där det förekommer slarv och brister med säkerheten. En elstöt kan givetvis ha dödlig effekt.

– Jag blir mest förbannad. Det ska inte se ut så här, säger Niklas Katajamäki.

Skyddsombuden noterar också hur förlängningskablar dras på ett sätt att man riskerar att snubbla. Det finns också mycket bråte i trapphusen.

– Jag upplever att arbetsplatser inte såg ut så här för tio år sedan, säger Jonny Berglund.

Vem tjänar på säkerhetsslarv?

Isabell Öberg funderar lite på vem som faktiskt tjänar pengar på att det slarvas med säkerheten.

– Jag har svårt att se att det skulle vara företaget som jobbar här som gör det. Kanske är det de som äger byggnaderna som tjänar på det? Den som vinner på det här är definitivt inte han som går utan skyddskläder och inget annat vill än att ha tak över huvudet och lite pengar till sin familj. Det är så lätt att det händer en olycka, säger Isabell Öberg.

Dagens ETC pratar med två av jobbarna på plats. Den ena är medlem i Elektrikerförbundet och den andra i Byggnads. Han förklarar:

– Så länge facket gör bra saker för mig så är jag nöjd.

Båda två välkomnar de regionala skyddsombudens närvaro.

– Det är ju jätteviktigt med skyddsombud och att man skyddar sig och är bra klädd. Det gäller att försöka förstå hur viktigt det är med exempelvis skyddsskor, säger medlemmen i Elektrikerförbundet.

Han förklarar att han tidigare har varit fackligt engagerad och noterar att många inte längre förstår vad det innebär att vara medlem.

– Jag hör att det klagas en del på avgiften. Många tycker nog att fackets arbete är teoretiskt, säger han.

Han ser allt oftare personer som arbetar helt utan skydd.

Bristerna åtgärdas direkt

När trion väl är tillbaka på kontoret börjar de titta på bilderna som har tagits.

– Nu är nästa steg att vi ska gå igenom vad vi har sett, vad vi har för uppgifter, och vilka framtida åtgärder som ska vidtas för att komma till en bättre arbetsmiljö. Nu ska vi skicka över det vi har uppmärksammat till Bas-U. Vi ska också prata med elföretaget som finns på plats så att de får samma information. Det är där vår första relation finns. Vi ska diskutera hur det har kunnat bli så här. Förhoppningsvis tar de itu med det här utan att vi behöver ta till några specifika åtgärder, säger Isabell Öberg.

Redan dagen därpå meddelar Isabell Öberg att elföretaget och Bas-U ska ha påbörjat att åtgärda brister.