I veckan kom de fyra storbankernas delårsrapporter med soliga hälsningar till ägarna – det senaste kvartalets vinster överträffar alla förväntningar.
Trots rekordlåga räntor fortsätter miljardregnet över bankerna.
SEB var först ut med en redovisad vinst på 5,3 miljarder för det gångna kvartalet, sedan Handelsbanken med 5 miljarder, Nordea 8,6 miljarder och sist Swedbank med 5,4 miljarder i vinst. Totalt 24,3 miljarder i vinst för de fyra bankerna under de senaste tre månaderna.
Detta trots att räntorna för närvarande är rekordlåga. I teorin innebär låg ränta att marginalerna i utlåningen till kunderna minskar, men i praktiken har exempelvis SEB ökat sitt räntenetto. Skillnaden mellan vad SEB tar i ränta på utlånade pengar och vad den betalar i sparränta, steg under förra kvartalet till 4,9 miljarder kronor.
Enligt SEB beror ökningen på att allt fler hushåll lånar allt mer pengar när räntorna är låga. Bankens bolån utgör nu 25 procent av den totala utlåningen.
– Pengar kommer aldrig att vara så billiga som i dag och det manar till eftertanke, sa SEB:s vd Annika Falkengren vid en presskonferens i förra veckan.
Ingen ränta på sparkontot
Läget gör också att många bankkunder väljer att investera sina besparingar i bankernas sparprodukter istället för att låta dem ligga kvar på sparkonton som i många fall inte ger någon ränta alls.
Till exempel uppgick Nordeas inflöde i sparande till drygt 248 miljarder euro under kvartalet, vilket är en ny rekordnivå. Även Handelsbankens vinster på avgiftsbelagda tjänster ökade mer än väntat till 2,1 miljarder kronor.
Även om vinsterna översteg marknadens förväntningar ligger resultaten i linje med storbankernas stora överskott sedan finanskrisen bröt ut 2008. Sedan dess har såväl börsen som bankerna återhämtat sig till nya rekordnivåer.
Annika Falkengren erkänner nu att de positiva resultaten till stor del har att göra med de tusentals miljarder dollar som pumpats in från centralbankerna i marknaden.
Långa och utdragna
Hon menar att effekten av de pengarna fortfarande påverkar marknaden och att krisens efterverkningar därför blir långa och utdragna.
– Runt 25 procent av börsvärdena kommer från likviditetsstöd och det är svårt att ta tillbaka de pengarna, säger hon i en intervju med DN.
Tidigare i år gick Anders Borg ut och sa att nya regleringar och ökade krav på bankernas säkerhet gör att bankerna måste räkna med lägre vinster framöver.
– Det är inte rimligt längre med vinster på ibland uppåt 15 procent inom banksektorn, sa han till SVT i januari.
Men än så länge tycks ingen förändring ha skett i bankernas vinstmarginaler.
