Det är allvar nu. Ge ett bidrag till ETC Stödfond för att säkra utgivningen av Sveriges enda rödgröna dagstidning. Använd ETC Varuhuset eller:
Swisha: 123 508 754 9
BG: 5372-9141
Danske Bank har hittills betalat böter på 12,5 miljoner kronor för brister i arbetet mot penningtvätt (en förhållandevis liten summa jämfört med de 1,5 miljarder som banken tjänat i Estland åren 2007-2015), och har nyligen uppmanats att avsätta motsvarande 7,1 miljarder i eventuella bötesbelopp.
Internationellt är den här typen av brott inte ovanligt och det senaste årtiondet har banker bötat mångmiljardbelopp för diverse olagliga aktiviteter. Banker har gjort sig skyldiga till manipulering av räntor och tillgångspriser, kartellbildning, insideraktivitet, agerande som mellanhand i olagliga transaktioner, penningtvätt åt diktaturer, med mera.
Den brittiska banken HSBC har tvättat pengar åt terrorister och mexikanska knarkkarteller.
Australiens största bank tilldelades i år 4,6 miljarder kronor i böter efter att banken misslyckats med att implementera rådande antipenningtvättlagstiftning.
Tyska Deutsche Bank dömdes 2017 för böter motsvarande 5,2 miljarder kronor för rysk-europeisk penningtvätt.
Mångmiljardbelopp i böter har även delats ut till ett tiotal internationella storbanker som manipulerat den globala LIBOR-räntan.
Miljonböter för brister
Inte heller svenska banker undgår repressalier. Listan är lång över de gånger svenska banker tvingats betala dryga böter:
• År 2016 bötade Swedbank
3 miljoner kronor för oordning i en insiderlista.
• Swedbank var nära miljardböter för fastighetsaffärer 2017.
• Nordea och Handelsbanken erhöll 50 respektive 35 miljoner kronor i böter för brister i sitt arbete med att motverka penningtvätt.
• Nordea blev nära att betala 6 miljarder i böter efter att ha hjälpt rika kunder att undgå skatt via Panama. Men boten blev i slutändan ”bara” 20 miljoner kronor, år 2017.
• Nordea erhöll böter på 400 000 euro i Finland efter felaktig rapportering, i juli 2018.
• Svenska banker erhöll i år böter på 5,1 miljoner kronor vardera efter att felaktigt ha delat ut kreditbetyg.
Bestraffas lindrigt
De underliggande skälen till straffåtgärderna är flera. Kriminell aktivitet är inte sällan lönsamt samtidigt som internrevision är kostsamt. Genom att pressa kostnaderna lägger banker mindre resurser på att i högsta tillfredställande grad fullfölja rådande regelverk och konventioner, och ofta kommer de undan med den här typen av fusk. Informationsorganet Thomson Reuters skriver att ”mindre än en procent av finansiell brottslighet inom bankverksamhet identifieras”.
Därtill kan man lägga till att finansiell kriminalitet länge bestraffats lindrigt. 2015 framtogs EU-lagstiftning som ska straffa penningtvätt betydligt hårdare. Svenska banker, som samma år tilldelades knappt 100 miljoner kronor i böter gällande penningtvätt, kan idag åläggas böter som är 100 gånger högre för samma brott.
Frågan är om högre böter räcker för att stävja den utpräglade finansiella brottsligheten i banksektorn?
