Avtalet drivs igenom utan riksdagens godkännande

Det har länge varit oklart hur uppdelningen mellan EU och nationella parlament ska se ut när det gäller ratificeringen av handelsavtal. I samband med Ceta-avtalet avgjordes detta i EU-domstolen. Den kom fram till att det är just elementen rörande investeringsskydd i avtalen som nationella parlament har beslutanderätt kring. Eftersom Japanavtalet i dagsläget inte innehåller sådana, så räcker det med att Europaparlamentet och medlemsländernas regeringar i ministerrådet godkänner det. Investeringsskydd förhandlas dock separat och kommer troligtvis att ingå även i avtalet med Japan.

– Allt talar för att investeringsskydd och tvistlösningsmekanismer som motsvarar den kritiserade ISDS-modellen kommer att tillkomma senare, säger EU-parlamentarikern Malin Björk (V).

Rundar parlamenten

Max Andersson (MP), menar att det hela är ett sätt för EU-kommissionen att kringgå de nationella parlamenten.

– EU-kommissionen lyfter ut investeringsdelen i separata avtal för att på så sätt kunna baxa igenom handelsavtalen utan att involvera nationella parlament.

– De här avtalen medför omfattande risker och påverkar i allra högst grad lagstiftning på medlemsstatsnivå. Att de nationella parlamenten inte involveras i större utsträckning är i förlängningen ett demokratiskt problem.