Arlandachefen svarar inte på avgörande frågor

Dagen efter julafton smög Arlandas flygplatschef Kjell-Åke Westin ut en nyhet som väldigt få, julmatsdåsiga, svenskar noterade. Problemet är att vi ändå kommer få stå för notan.

Trots att Arlanda slog rekord under 2017 med svindlande 26 miljoner resenärer är Kjell-Åke Westin inte nöjd. Han vill bygga ut och öka till 70 miljoner resenärer. Att Arlandas isiga landningsbanor råkar ligga i en avlägsen skog i Europas mest glesbefolkade land är bara en petitess. Sverige ska ha Nordens största flygplats, tycker Kjell-Åke men undviker att svara på den mest grundläggande frågan: Varför?

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Arlanda är i dag en mycket lönsam flygplats och expansionen drivs inte av lönsamhetsskäl. Möjligheten till större vinst enbart för vinstens skull, kan inte vara skäl nog att bygga ut en flygplats.

Särskilt inte eftersom vi äger den gemensamt och det inte finns några aktieägare att ta hänsyn till. Det andra fundamentala svaret som Kjell-Åke är oss skyldiga är: hur tänkte du rädda klimatet?

Fyra av landets ledande forskare i ämnet varnade förra året för att utsläppen från svenskarnas internationella flygresor riskerar att bli högre än hela landets övriga rapporterade utsläpp år 2040.

Sedan de gjorde beräkningarna har flygandet dessutom ökat snabbare än prognoserna. Och det är låga priser och tillgänglighet som driver på resandet.

I en intervju med SvD säger Kjell-Åke Westin att Arlanda hittills i år har ”öppnat 34 nya linjer från Arlanda och marknaden svarar på kapacitetsökningen”. Det han säger är att fler avgångar ger fler resenärer. Utbudet skapar efter­frågan.

Problemet är att utvecklingen är en klimatmässig återvändsgränd. Även om vi skulle lyckas ersätta allt flygbränsle med biobränsle kommer klimatpåverkan från vårt totala flygresande inte att minska, visar beräkningar från Greenpeace och KTH.

Mitt och ditt utrikesflygande dödar. Under 2017 såg vi hur 40 människor omkom i Portugals skogsbränder och globalt beräknas hundratusentals människor mista livet till följd av klimatförändringar. Den enskilt största livsstilsförändringen som vi alla kan göra för att minska utsläppen är att sluta flyga.

Det är mänskligt att, för den som har en slant över, fly till Sydostasien när januaris snöblandade regnväder suger värmen ur våra utarbetade kroppar. Så länge flyktmöjligheten finns kommer vi att ta den. Därför kan inte detta tunga ansvar läggas på individen. Det krävs statlig intervention om vi ska minska flygandet.

Det är dags för regeringen att ta Kjell-Åke i örat.