Men vid en presskonferens där parterna presenterade sina krav i slutet av december hänvisade Tomas Undin, förhandlingschef på Teknikföretagen, till ”ett hot om lagstiftning” på 35 timmars arbetsvecka med bibehållen lön, vilket facktidningen Ingenjören tidigare berättat.

– Vi måste sänka riskerna i detta för våra medlemsföretag. Därför är utmönstring av befintliga överenskommelser om arbetstidsförkortning ett av våra krav inför den kommande avtalsrörelsen, sa Tomas Undin då.

Även Industriarbetsgivarna, med nära 1 000 medlemsföretag, vill bort från arbetstidsförkortningen. Förhandlingschefen Per Widolf säger i en intervju med TT att man vill växla arbetstidsförkortningen mot pension istället. Ett krav som framförts även i tidigare avtalsrörelser. 

Dagens ETC har sökt Tomas Undin och Per Widolf, men ingen av dem vill svara på frågor.

Står långt ifrån varandra

Hotet om lagstiftning som Teknikföretagen syftar på handlar om att en idégrupp inom Socialdemokraterna förra året presenterade ett förslag om att lagstiftningsvägen sänka arbetstiden till 35 timmar i veckan. Det ska ske stegvis, men omfatta hela samhället till 2035.

Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, anser att arbetsgivarsidans argument om lagstiftningshot är långsökt.

– Det ligger långt fram i tiden och vi vet ingenting om hur det kommer att hanteras av partiet, om det ens kommer att finnas på dagordningen, säger hon.

Sveriges Ingenjörer har 175 000 medlemmar varav cirka 54 000 jobbar i industrin och berörs av avtalet om arbetstidsförkortning. Majoriteten av dem ligger under Teknikföretagen som är Sveriges Ingenjörers största motpart i förhandlingarna.

När kraven presenterades före jul påpekade Camilla Frankelius att det är för tidigt att säga om arbetstidsfrågan skulle kunna leda till strejk om parterna inte kommer överens. Men hon konstaterar att de står långt ifrån varandra.

– Arbetsgivarna är måna om att få ut så mycket tid som möjligt av arbetstagarna. Vi håller med om att de ska ha hög produktivitet och de bidrar mycket på arbetsplatserna, men vi ser att man behöver återhämtningstiden, säger hon.

Arbetstidsfrågans återkomst

Det är inte länge sedan frågan om kortare arbetstid ledde till stridsåtgärder på den svenska arbetsmarknaden. Vårdförbundets medlemmar gick förra sommaren ut i strejk för att få kortare arbetstid och enligt Erik Sjödin, universitetslektor vid Stockholms universitet, är frågan het.

– Det är uppenbart att arbetstidsfrågan har gjort sin återkomst. Att vi nu på allvar diskuterar hur länge och hur mycket man ska jobba, säger han.

Erik Sjödin driver just nu ett forskningsprojekt om arbetstidsreglering. När den omstridda Trygghetsöverenskommelsen tecknades år 2022 slog parterna fast att heltid skulle vara utgångspunkten och att det normalt skulle vara 40 timmar, utan diskussion om hur många timmar heltid skulle vara. Efter det har diskussionen uppkommit och utspelet är ett sätt för arbetsgivaren att visa sin inställning, enligt honom.

– Man visar hur man ser på frågan, säger han.

Hur viktig är frågan om arbetstid i årets avtalsrörelse?

– Det är svårt att säga med tanke på att årets avtalsrörelse är stor och omfattar olika delar av arbetsmarknaden. Hur lång en arbetsdag bör vara ser olika ut beroende på om du har ett friare yrke och kan åka och storhandla två timmar mitt på dagen, eller om du har ett jobb som kräver närvaro. Men det är uppenbart att det finns ett visst tryck i frågan. Jag är inte säker på att man kommer att ro den i land helt i år, jag tror att man kommer att fortsätta att diskutera frågan, säger han.

Tar inte på allvar

Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet och expert på den svenska modellen, tycker att kravet på att riva upp avtalet ska tolkas som förhandlingstaktik. 

– De menar inte allvar, det får man nog säga. Utan det är mer taktiskt, bud och motbud. De vill inte ha mer arbetstidsförkortning och då går de ut med att de vill dra tillbaka den som redan finns, säger han.

Situationen är dock något unik, säger han.

– Annars brukar arbetsgivarna lägga ett nollbud när det gäller löneökningar. Men här är det ett minusbud, det är ovanligt att man kräver en försämring av något som redan finns.

Anders Kjellberg tror inte att frågan kommer att överskugga årets avtalsrörelse. För det finns en sak som trots allt är viktigare för facken när förhandlingarna ställs på sin spets, enligt honom. Löneökningar. 

– Efter flera års reallönesänkningar så kommer man nog att fästa stor vikt från fackligt håll på att få löneökningar, så man vill nog inte räkna av för mycket av löneökningarna i form av ytterligare arbetstidsförkortning, säger han.