Är jobbskatteavdraget stöld av kommunens pengar?

– Även jobbskatteavdrag och skattereduktion för allmän pensionsavgift kan göra att skatten blir lägre, förklarar Anna Sjöberg på Skatteverket.

Medan den största delen av kommunens pengar kommer direkt från kommunalskatten, kommer ungefär en femtedel av kommunens inkomster från statsbidrag, alltså pengar från staten, och det så kallade kommunala skatteutjämningssystemet.

Inget nollsummespel

Skatteutjämningssystemet innebär att staten tar ut en avgift från rika kommuner som har många personer som kan betala mycket i skatt och ger till de fattigare kommunerna där det till exempel bor många äldre, eller på andra sätt har mer behov av pengar.

Den största delen av utjämningssystemet betalar dock staten själv.

Men hur hänger kommunalskatten och jobbskatteavdraget ihop? Dagens ETC bad TCO:s utredare Karin Pilsäter att svara på frågan om jobbskatteavdraget innebär mindre pengar till kommunerna.

– Det korta svaret är nej, eftersom jobbskatteavdraget är en del av statens utgifter och staten ersätter kommunen för mellanskillnaden. Men det långa svaret är att det är statens samlade budget som avgör hur mycket pengar som går som statsbidrag till kommunerna. Man kan säga att om vi inte hade jobbskatte­avdraget så skulle man kunna satsa mer på kommunerna, eller om vi hade högre moms skulle vi kunna satsa mer på kommunerna, säger hon.

Kris i kommunerna

Läget i kommunerna verkar allt mer krisartat. I en aktuell rapport från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, beräknas kommunernas utgifter bli 38 miljarder kronor högre 2022.

Stigande medellivslängd gör att mängden personer som arbetar och betalar skatt blir färre, samtidigt som andelen äldre med vårdbehov ökar.

I Regeringens överenskommelse med Centerpartiet och Liberalerna föreslås en skattereform, som ska garantera en långsiktig finansiering av välfärden och minska klyftorna mellan fattiga och rika kommuner. Samtidigt nämns inte det kommunala utjämningssystemet, vilket exempelvis fackförbundet Kommunal tycker är ett problem – eftersom små kommuner med hög skatt kan ha den sämsta tillgången på välfärd. Även Karin Pilsäter säger att dagens utjämningssystem inte fullt ut kan fånga in skillnaderna mellan kommunerna och att det behöver reformeras.

– Man behöver avsätta mer pengar för överföring till kommunerna och den överföringen måste ske genom att man också lägger om själva fördelningssystemet till kommunerna.

Hur kan man göra det?

– Dels kan man förändra hur man fördelar stöd utifrån vilka faktiska kostnader som kommunerna har. Dels ska man titta på vad som ska vara mer riktade statsbidrag och vad som ska vara en del av utjämningssystemet där kommunerna får bestämma själva vart pengarna ska gå. Ett tredje alternativ är att staten kan ta över verksamheter helt och hållet.