– Potentialen är massiv. Det är en ny teknik som kan ha lika långtgående effekter som internet hade när det kom. För energisektorn handlar det om att på samma sätt som småskalig energi skiftar makten från producenter i centrum till dem i nätets periferi, kan blockkedjor skifta den ekonomiska makten från centrum till periferi, säger Mihail Mihaylov, forskare vid Vrije Universiteit i Bryssel.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Blockkedjor har beskrivits som en teknik som gör mellanhänder överflödiga. Från början kommer tekniken från den digitala valutan Bitcoin, som fungerar utan att någon bank eller stat har koll på valutahandeln. Det traditionella banksystemet kräver att banken har koll på huvudboken över vem som har lånat pengar och vem som har lånat ut – alltså satt in – pengar i banken. Eftersom banken är den enda som har koll på alla transaktioner och kontrollerar pengaflödet, krävs det att alla litar på att den inte kommer att fuska.
I en blockkedja finns all information sparad digitalt i så kallade block som sätts ihop i en kronologisk kedja. Denna finns tillgängliga hos alla som är anslutna till kedjan, vilket gör att informationen är transparent. Jämfört med banken krävs inte att alla förlitar sig på att banken uppdaterar huvudboken. Alla användare har genom kedjan en egen kopia av huvudboken som uppdateras automatiskt, och för att fuska skulle du behöva ändra uppgifterna i varenda en av huvudböckerna samtidigt.
”Konsumenten i både tid och rum”
Inom energimarknaden innebär detta att det i teorin är möjligt att ha lokala elnät som klarar sig med elen som produceras av enskilda hushåll som har solpaneler på taket. I dagsläget behöver solelsproducenter sälja tillbaka elen de inte använder till en central elleverantör som sedan säljer den vidare. Med hjälp av blockkedjorna och så kallade smarta kontrakt skulle det i stället gå att automatiskt sälja elen direkt till en granne.
Mihail Mihaylov har skapat konceptet NRG-coin, som han nu håller på att utveckla tillsammans med det belgiska start-up företaget Enervalis. NRG-coin är en alternativ valuta, och för varje NRG-coin kan du köpa en kWh förnybar el. På motsvarande sätt får du en NRG-coin för varje kWh som du producerar och säljer.
– Du köper av någon i ditt område som producerar samtidigt som du behöver elen, den producerades inte i går eller på andra sidan landet, utan för 15 minuter sedan i närheten. På det sättet för NRG-coin grön el närmare konsumenten i både tid och rum, säger Mihail Mihaylov.
Använder en alternativ valuta
Det smarta kontraktet, som bygger på blockkedjetekniken, gör att transaktionen kan ske automatiskt, utan att någon av parter behöver godkänna affären i realtid och utan att någon central elleverantör behöver registrera den.
Genom att använda en alternativ valuta, där en NRG-coin alltid kommer att motsvara en kWh förnybar el, menar Mihail Mihaylov att systemet blir stabilt och gynnar omställningen till förnybart oberoende av eventuella politiska beslut.
– Värdet skapas inom systemet, snarare än att pengar förs in utifrån så som sker med de statliga policies och subventioner som finns i dag.
Det finns flera olika pilotprojekt och start-up företag som likt NRG-coin använder blockkedjetekniken inom energimarknaden. I New York finns Brooklyn Microgrid som försöker göra ett bostadskvarter självförsörjande på förnybar el samtidigt som det blir mer motståndskraftigt vid extrema händelser som orkanen Sandy, medan det Köpenhamnsbaserade företaget M-PAYG vill använda tekniken för öka tillgången till förnybar energi i utvecklingsländer.
Två pilotprojekt
I Sverige är det än så länge relativt lite aktivitet på området. Fortum, ett av få företag som pratar öppet om att de undersöker tekniken, har varit involverade i två pilotprojekt. Ett i Finland som handlar om att sälja el till sin granne och ett som handlar om laddbilsinfrastruktur i Europa.
Catarina Nauclér är forsknings- och utvecklingschef på Fortum i Sverige. Hon tror att blockkedjan kommer ha störst påverkan i energisystem som är väldigt decentraliserade.
– Potentialen kan vara större i till exempel utvecklingsländer eller länder nära ekvatorn. Om du tänker att du ska elektrifiera ett utvecklingsland och börjar med en liten solcell som du måste dela med dina grannar för att ha råd. I den typen av mikro- eller nanonät kan man redan nu se fördelar med tekniken, säger hon.
I Norden ser dock elmarknaden annorlunda ut, menar hon.
– Jag har svårt att tro att vi kommer ha ett så decentraliserat system så att alla har sin egen solcell och överlever på den, i och med att konsumtion och produktion ligger så långt ifrån varandra. Solelsproduktionen sker på sommaren och elbehovet är främst på vintern, och då blir det svårt utan det centrala systemet.
Enkelt, billigt, tryggt
Samtidigt säger Catarina Nauclér att det är viktigt att för Fortum som företag att kunna tekniken.
– Jag tror att vi kommer få se blockkedjan i den finansiella sidan av elhandel. Den kommer göra att mindre företag och till och med privatpersoner har en möjlighet att bli mer aktiva och det blir mer transparens gentemot elleverantörer och kraftmarknaden. Och det är naturligtvis på ett sätt ett hot mot elleverantörsaffären och Fortum är elleverantör i dag, och det gäller då att vi levererar andra värden som gör att folk tycker att vi är relevanta.
Vilka värden är det?
– Jag tänker så här, vad är det kunderna uppskattar mest? De flesta kunderna vill att det ska vara enkelt, billigt, tryggt och inte behöva bry sig så mycket. Och el är väl något som inte alla tycker är så kul men man vill att det ska fungera.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
