Det säger Linda Arvhult, 42, från Uppsala. Hon är en av de som köpt mat på kredit via Klarna när lönen inte räckt ända fram till barnbidraget den 20:e. Hon har ett hyfsat välbetalt jobb som medicinsk sekreterare på Akademiska sjukhuset, men också tre söner på 15, 12 och 9 år som ska äta sig mätta och ha nya kläder när de växt ur sina gamla. 

– Jag jobbar heltid och har en helt okej lön, men matkostnaderna stiger snabbt nu. Förra hösten låg matkontot på 6 000 kronor i månaden, nu närmar det sig 8 000 trots att jag alltid letar extrapriser och väljer de billigaste märkena, säger Linda Arvhult.

Inte bara elektronik, kläder och teknik, utan nu också livsmedel och andra basvaror. Under pandemin och därefter har det blivit vanligare att handla sådana varor på avbetalning via tjänster som Klarna, och på Kronofogdemyndigheten känner man väl till utvecklingen.

– Vi ser att fler och fler orossamtal och ansökningar om skuldsaneringar kommer in som på något sätt är kopplade till det vi kallar rena konsumtionskrediter. I och med de allmänna fördyrningar vi ser på dagligvaror befarar vi också att det kommer att öka under den närmsta framtiden, säger Tina Häggmark, pressekreterare på Kronofogdemyndigheten.  

Börjar med en pizza

Erik Eriksson, doktor i socialt arbete vid Socialhögskolan i Lund, kartlägger i ett pågående forskningsprojekt den ökande överskuldsättningen bland unga. Även han ser att fler köper mat och dagligvaror på ­avbetalning. 

– Det börjar ofta med småkrediter som mat från affären eller en pizza, via avbetalningar till företag som Klarna, för att sedan sticka iväg med högre belopp när man vill lösa ut dem, säger han. 

Förr behövde man i regel ett kreditkort för att kunna handla konsumtionsvaror på avbetalning, vilket var betydligt svårare för unga utan en fast inkomst att få beviljat, konstaterar Erik Eriksson. 

– Men med den här nya ­affärsmodellen som kallas fintech kan vem som helst skjuta upp betalningen på i princip alla typer av produkter, även livsmedel. För de flesta blir det ju inget problem, men för de som har svårt med likviditeten blir det lätt det. Särskilt som kreditupplysningarna som görs för dessa köp i regel är väldigt svaga, om inte helt obefintliga. 

Erik Eriksson är noga med att betona att den här nya vägen in i skuldfällan sällan är kopplad till någon slags lyxkonsumtion.

– Det är viktigt att poängtera det tycker jag, att det sällan ser ut som i programmet ”Lyx­fällan”. Det handlar mer om att klara livhanken. Mat på kredit blir en kortsiktig räddning, men ett långsiktigt fall, säger han.  

Enligt Erik Eriksson måste regelverken kring köpen på avbetalning stärkas. 

– Det skulle behövas en starkare reglering och det pågår en regeringsutredning som förväntas lägga fram förslag om ett skuldregister, i vilket samtliga skulder skulle samlas. Men jag tror inte det är tillräckligt. Vi skulle behöva ett räntetak och förbättrade kreditupplysningar, säger han.  

Klarna: ”Smart med kredit”

På Klarna har man dock svårt att se att det finns något problem kring matinköp på kredit.

– Vi tycker alltid att man i första hand ska betala med pengar man har och 40 procent av våra transaktioner är också direktbetalningar. Vad avser livsmedel är en försvinnande liten del delbetalning. Ibland är det dock smart att handla på kredit, kanske om man gör en större beställning till hela kompis­gänget, säger ­Filippa Bolz, kommunikationschef på Klarna. 

Vad tycker ni om förslaget att det borde göras noggrannare kreditupplysningar inför såna köp, för att färre ska hamna i en skuldfälla som sedan är svår att ta sig ur?  

– Vi gör en kreditbedömning inför varje köp, även mindre fakturaköp. Dessutom stoppar vi nya köp om kunden inte kan betala utestående köp, för att försöka säkerställa att hen inte hamnar i en ohållbar situation, säger Filippa Bolz.  

Enkät: Hur märker du av de ökade priserna och hur gör du för att spara pengar?

Tord Larsson

70, pensionär, Nynäshamn

– Nja, så mycket har jag inte märkt av det, jag är nog en av få som säger så. Bensinen såklart men bilen kör vi inte så mycket och jag är köttallergiker så jag skiter i köttpriserna. Smart fru har jag också som lagar bra mat och bakar till vårt konditori i Nynäshamn. Elen såklart så torktumlaren ska man låta bli men den hatar jag ändå så den låter jag stå. Vet inte varför blixten inte slagit ner hos mig men jag har en bra pension och håller mig ifrån de dyraste vanorna.

Lotta Bjerstedt

31, student/arbetssökande, Björneborg, Finland 

– Framför allt har jag sett det i mataffären. Jag gjorde mycket nedskärningar i vardagen redan innan den här krisen så jag märker inte så stor skillnad just nu. Vi har samma prisökningar på el och bensin i Finland som här men jag har fast elpris och det är ungefär samma som innan.

Inger

Pensionär, Kista

– Priset på mejeriprodukter som mjölk och yoghurt har ökat, ja egentligen alla mejeriprodukter. Rätt vad det är kan man behöva knipa ihop plånboken men det är inget jag oroar mig för, min generation vet att man kan klara sig med mindre.

Alma Grönberg

18, student, Vaxholm

– När vi storhandlar mat med familjen märker man att det blir dyrare. Bensin och elpriser har också ökat och det är dyrare att värma upp huset. Vi tänker mycket på det. Vi duschar kortare och tar bara bilen när det verkligen behövs.

Olle

17, student, Älvsjö 

– Mjölk och smör har blivit dyrare. Jag har inte märkt det på så mycket annat men jag försöker att hitta billigare alternativ, billigare varumärken än de jag brukar köpa. Inte så mycket mer än det.

Enkät: Daniel Larsson