2014 fick knappt 16 000 hushåll ekonomiskt bistånd i Stockholm – en minskning med 6 000 sedan den moderatledda alliansen tog över Stadshuset 2006 och en halvering sedan 1990. Kostnaderna har legat på strax under en miljard i flera år.
Ett bevis på att ”Alliansens arbetslinje ger resultat”, konstaterade det förra moderata socialborgarrådet Anna König Jerlmyr strax innan valförlusten 2014.
Men arbetslinjen verkar inte ha lett till att fler socialbidragstagare fått jobb. Av de som lämnade socialtjänstens rullor 2014 hade 27 procent ”börjat arbeta”, visar Stockholms stads egen statistik. Och andelen var faktiskt högre 2006, då siffran var 28 procent. I årsredovisningen konstateras också att ”de relativt höga arbetslöshetsnivåerna inte återspeglat sig i biståndstagandet som istället minskat”.
Vad handlar då arbetslinjen om?
– Det har blivit fler och fler villkor och krav för den som söker ekonomiskt bistånd, säger Jenny Johansson på Sociala Missionen, som ger socialrättslig rådgivning och psykosocialt stöd till folk som fått kalla handen av socialen.
”Markant ökning”
För den som orkar läsa stadsrevisorernas årsredovisning framträder också framgångssagan i ett annat ljus. ”Många hushåll får avslag på ansökan om ekonomiskt bistånd, helt eller delvis, en eller flera gånger om året”, står det. 2014 fick 82 procent av de som sökte avslag – ”den högsta nivå som uppmätts”. I den siffran ingår inte de som får nej i telefonslussen, bara avslag på skriftliga ansökningar.
2007 noterades en ”markant ökning” av andelen som fick något avslag jämfört med året innan – från 64 till 74 procent. En orsak var ”troligen” att SL-kort ströks från behovslistan. Och på den vägen har det fortsatt, om än i något lugnare takt.
Ändå innebar maktskiftet i stadshuset 2006 inget trendbrott. Även mellan 2002 och 2006 – då socialdemokraten Annika Billström styrde Stockholm och Vänsterpartiet socialnämnden – ökade avslagen stadigt. Och går vi tillbaks till 1990 är det bakvända världen. Då fick hela 80 procent av alla bidragssökande Stockholmshushåll ”enbart bifall”, jämfört med 18 procent 2014. Under samma period ökade antalet avslag per hushåll, samtidigt som andelen som fick ”enbart avslag” fördubblades.
”Fick sova i en trappuppgång”
Och logiken är enkel, påpekar Jenny Johansson:
– Ju fler avslag, desto mindre bistånd betalas ut.
Det handlar ofta om avslag på grundläggande behov, menar Jenny Johansson.
– Bland de som kommer hit rör det sig främst om mat och hyra.
Många är på väg att vräkas på grund av att de inte har kunnat betala hyran. Vilket ofta beror på att socialtjänsten vägrat dem bistånd.
– Jag hade en barnfamilj här som fick sova i en trappuppgång, två vuxna och två barn, säger Jenny Johansson.
Detta sedan kommunen nekat dem akutboende på grund av att ”makarna inte har gjort sitt yttersta för att lösa sitt behov av stadigvarande boende”, enligt handläggaren. ”Det är den enskildes och inte socialtjänstens ansvar att ordna med ett boende”, poängteras det i avslagsbeslutet.
Annars motiveras många avslag med att någon i hushållet har brustit i arbetsvilja, att man inte ”stått till arbetsmarknadens förfogande”.
– Ofta beror det på att de varit borta en dag från Jobbtorg. Och då ryker en hel månad. Hela familjens bistånd, även barnens, säger Jenny Johansson.
Avslag som en markering
Karin Hävrén, socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd i Skärholmens stadsdelsförvaltning, bekräftar att avslagen blivit fler på grund av ökade krav.
– Försörjningsstöd är ingen rättighet längre, det är villkorat med någon form av motprestation. Är du arbetssökande så ställer vi vissa krav. Du ska vara inskriven på arbetsförmedlingen, du ska gå på Jobbtorget, och inte bara gå där och tro att du får pengar, du måste vara aktivt och seriöst arbetssökande.
Ibland kan man ge avslag som en ”markering”, berättar hon.
– Vi har alltid det individuella behovet i fokus också, men vi använder oss av avslagsbeslut för att visa att det måste till en skärpning.
Karin Hävrén blev socialsekreterare i mitten av 80-talet.
– Då var det väldigt generöst, det var så annorlunda. Hade du inga pengar och inget arbete så fick du socialbidrag. Det är klart att man också då ville hjälpa folk att komma ur sin situation, men det var inte de här prestationskraven.
Gammalt fattigvårdstänkt
Flera lagändringar har gett kommunen möjlighet att villkora socialbidraget. Dessutom har Stockholms stad – liksom många andra kommuner – antagit egna riktlinjer för ”handläggning av ekonomiskt bistånd”. I de senaste, som klubbade 2014, heter det att ”den enskilde har själv ett eget ansvar för sitt liv” och att man inte kan ”välja att leva på ekonomiskt bistånd framför att ta ett arbete”.
Jenny Johansson menar att riktlinjerna och tillämpningen andas gammalt fattigvårdstänk där människor skuldbeläggs.
– Man tar inte hänsyn till strukturella orsaker utan betonar individens ansvar, att det är individens fel. Människor är lite lata, det är utgångspunkten. Och det här har sipprat ner. Det skiner igenom i avslagsbesluten. Det är mycket moralism. Och behoven är ganska ointressanta idag. Man ska vara så restriktiv som möjligt, då antas människor nå självförsörjning snabbare, säger Jenny Johansson.
Effekten blir att vuxna och barn som skulle behöva stöd får avslag.
– Vi träffar också många som inte söker socialbidrag, för man vill inte underkasta sig systemet. Har människor blivit kränkta är det inte så lätt.
Istället vänder sig allt fler till välgörenheten, eller blir beroende av släkt och vänner.
– Vi har inte ett yttersta offentligt skyddsnät idag, säger Jenny Johansson.
Samtidigt hoppas hon på en ny politisk giv. Den röd-grön-rosa majoriteten i Stockholms stad har aviserat en översyn av socialtjänstens riktlinjer.
– Hela dokumentet är uppe för revidering, det är viktigt att titta på alla delar, säger Åsa Lindhagen, socialborgarråd (MP) sedan 2014.
Och Åsa Lindhagen signalerar en kursändring.
– Det har funnits en tendens att skuldbelägga individer, och det har varit en skillnad mellan oss och Alliansen. Vi måste istället ta ett politiskt ansvar och se till så att människor har förutsättningar att få ett jobb, säger hon. Kent Werne
