BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Free basics har lanserats som det första steget mot digital jämlikhet och Mark Zuckerberg trummar sitt budskap om uppkoppling som en mänsklig rättighet. Men att få hela världen uppkopplad är inte bara Mark Zuckerbergs välgörenhetsprojekt, det är också själva förutsättningen för att Facebooks intäkter ska kunna fortsätta växa.
Free Basics var helt enkelt lösningen på Facebooks dilemma att det i västvärlden börjar ta slut på människor att ansluta till Facebook och i utvecklingsländer finns mängder av människor att ansluta, men majoriteten saknar internetuppkoppling.
Med hjälp av denna gratistjänst expanderar Facebook nu på marknader som tidigare varit oåtkomliga på grund av bristen på internetuppkoppling. Och den digitala världens devis ”om du inte betalar är det du som är varan”, stämmer förstås även här. Free basics samlar in mängder av data om sina användare och deras sökbeteende och drar in pengar på riktade annonser.
”Digital kolonialism”
Tjänsten har sedan starten kritiserats för att utgöra en form av digital kolonialism.
”Facebook introducerar inte människor för ett öppet internet där du kan lära dig, skapa och bygga saker. De bygger ett litet internet som förvandlar användaren till en passiv konsument av innehåll från mestadels västländers företag. Det är digital kolonialism”. Så sa Ellery Biddle, talesperson för medie- och aktivistgruppen Global Voices som har granskat tjänsten, förra sommaren.
I flera av länderna där Free basics finns, eller andra lösningar som är riktade till låginkomsttagare och som premierar Facebook (som exempelvis möjligheter att köpa billig surf till mobilen som bara gäller för surf på Facebook), har internet för många blivit synonymt med Facebook.
Mark Zuckerberg har bemött kritiken med att lite internet är bättre än inget internet och att ett bibliotek som inte har alla böcker, utan bara några, fortfarande utgör en viktig samhällstjänst.
Bakslaget i Indien
Free Basics framställs som en gåva och ett filantropiskt projekt och många länder har Free Basics introducerats utan större debatt. Men i Indien tog det stopp. När Zuckerberg ville skänka denna gåva till Indien ville indierna inte ha den. Lanseringen ledde till en stor debatt om nätneutralitet, vilket många menar att tjänsten bryter mot genom att Facebook agerar grindvakt för vilka tjänster som kan anslutas till Free Basics.
Free Basics och nätneutralitet utgjorde temat både för debatter i parlamentet och demonstrationer på gatorna. Telecom-journalisten Nikhil Pahwa var en av dem som tidigt var kritiska mot tjänsten. Hösten 2014, när Zuckerberg flitigt uppvaktade indiska politiker och media skrev han:
”Det Zuckerberg menar med internet åt alla är i allt väsentligt Facebook åt alla, tillsammans med ett antal non-profit-sajter som ger ett intryck av filantropi”.
Indien förbjöd tjänsten 2016 då den enligt landets Telecom-myndighet riskerade att skapa två olika internet, ett för rika och ett för fattiga.
Exemplet Indien är talande för aggressiviteten i Facebooks ”filantropi”. När debatten rasade som mest möttes varje användare högst upp i sitt flöde av en uppmaning att skriva till lagstiftarna för att rädda Free Basics i landet. Det finns även vittnesmål om att det skickades notifikationer till folks vänlistor att personer skrivit till lagstiftarna för Free Basics räkning, trots att de inte gjort det.
Desinformationsproblemet
Problemen med ett begränsat internet i form av Free basics kartlades förra året av media- och aktivistgruppen Global voices. Granskningen varnade bland annat för hur tjänsten förvärrar problemet med spridningen av desinformation och fejknyheter. Om spridningen av desinformation och fejknyheter är ett problem bland användare som har tillgång till hela internet så är problemet mångdubbelt större bland människor som surfar med Free Basics.
Du kan i din Facebook-feed se hårdvinklad rubrik och kort ingress på en nyhet, men ska du läsa hela artikeln och bedöma dess trovärdighet måste du ut på det riktiga internet, som kostar. En av de mest kontroversiella marknaderna där Facebook lanserat Free basics är Burma. Där har Facebook anklagats av bland annat FN för att hat mot etniska minoriteter fått stor spridning i det sociala nätverket. Förra veckan kom nyheten att Facebook i all tysthet stängt ner sitt Free Basics-projekt i Burma.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.