Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Vuxna, förena er bakom skolstrejkande ungdomar

Bild: Tim Aro/TT

Dagens ETC

I fyra år har unga skolstrejkat utanför riksdagen för att kräva att klimatkrisen behandlas som en kris. I juni publicerade de ett upprop som visar på gapet som finns mellan vad som enligt forskningen behövs och vad som överhuvudtaget diskuteras i det politiska samtalet. Vi utmanar samhället att enas bakom ungdomarna och deras krav – genom att gå ut på gatorna med dem under den nationella klimatstrejken den 9 september.

Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Samtidigt som människor över hela världen drabbas av klimatförändringarnas fasansfulla följdverkningar - översvämningar, torka, bränder, hetta, och vattenosäkerhet, saknas politik som reflekterar omfattningen av den förändring som krävs för att hålla denna planet beboelig för människor. 

Det är inte de vuxna folkvalda politikerna utan skolstrejkande ungdomar från Fridays For Future Sverige som tagit krisen på allvar. Deras upprop - baserat på den bästa tillgängliga forskningen - visar vad som krävs för att möjliggöra en rättvis och nödvändig samhällsomställning. Uppropet innehåller tre avsnitt med fokus på krisen (1), rättvisan (2) och demokratin (3).

Fridays for Future Sveriges första krav är att klimatkrisen ska behandlas som den kris den är. Enligt en färsk rapport måste Sveriges utsläpp minska med 38% varje år från och med 2023 för att vara i linje med den koldioxidbudget som ger världen en 50% chans att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C jämfört med förindustriella nivåer – vilket är i linje med Parisavtalet. Detta innebär att vi snarast och drastiskt måste minska alla typer av växthusgasutsläpp, inte bara de fossila territoriella utan även konsumtionsutsläpp och biogena utsläpp. 

Vi måste också skydda ekosystem. Minst 30 procent av jordens land och vatten ska restaureras och skyddas för att vi ska kunna hålla oss inom koldioxidbudgeten. Det krävs dessutom en övergång till regenerativt jordbruk och ekosystembaserat skogsbruk på de marker som kan brukas överhuvudtaget. Den svenska skogsindustrins dominerande destruktiva metod som innebär kalavverkning av skog till fördel för miljö- och klimatskadliga industriella trädbestånd måste ställa om. 

Men dessa mål ska inte uppnås hur som helst. Många av de "lösningar" som idag föreslås av politiker lägger bördan på de som är minst ansvariga för och redan drabbas hårdast av klimatkrisen – arbetarklassen, ursprungsbefolkningar och det Globala Syd, samtidigt som flera av de klimatlösningar egentligen är falska och leder inte ens till minskade utsläpp. FFF skriver att samma orättvisa system som exploaterar människor och natur har skapat den klimatkris vi nu står i - och de som är minst skyldiga för krisen är också de som drabbas hårdast.

Därför är det andra kravet att omställningen sker rättvist. De som bär det historiska och nutida ansvaret för klimatkrisen är det Globala Nord, framförallt de rikaste, och politiken måste reflektera den verkligheten och fokusera på deras ansvar. Det innebär bland annat att västvärlden har ett ansvar att finansiera klimatomställning, anpassning och skadestånd till det Globala Syd. Inom Sverige måste de som redan kämpar för att klara sin vardag garanteras ekonomisk och social trygghet i omställningen, samtidigt som samerna borde ha den rättmätiga makten över de marker som de har förvaltat och försvarat i tusentals år

Det finns också en tendens att driva ”klimatlösningar" på ett odemokratiskt sätt. Staten vilseleder allmänheten med greenwashing och kreativ bokföring. Mindre än en tredjedel av Sveriges utsläpp inkluderas i utsläppsmålen. Samtidigt har mäktiga lobbyister stort inflytande över viktiga politiska beslut. Därför är det tredje kravet att förstärka demokratin. Detta avsnitt innefattar också krav om att utbildningssystemet ska främja utbildning om krisen och ge kompetenser för att skapa ett rättvist demokratiskt och hållbart samhälle. För att möta de utmaningar vi står inför krävs genuint deltagande, inflytande och medbestämmande från civilsamhället, särskilt de unga. 

Ungdomarna kräver därför inga små justeringar, utan en grundläggande omställning av våra politiska och ekonomiska system. Fyra år av skolstrejkande och annan klimataktivism tyder på att denna förändring inte kommer ske utan en stark social rörelse över generations- och nationsgränser som kräver att samhället behandlar krisen som en kris, säkerställer rättvisa och stärker demokratin. 

Vi i People For Future och andra vuxna står bakom Fridays For Future Sveriges upprop. Som vuxna anser vi att denna övergång inte borde lämpas över på ungdomarna. Vi har makten att förändra samhället och med denna makt följer ansvar. Vi ber därför alla vuxna att enas bakom skolstrejkarna. Vi måste börja organisera oss på våra arbetsplatser, i fackföreningar och andra organisationer. 

Ett första steg är att delta i de globala strejkerna den 2 och 9 september och sluta upp bakom de ungdomar som strejkar. Andra steget är att gå med i en gräsrotsrörelse och fortsätta kämpa för en rättvis och hållbar värld.