ETC Stockholm
Debatt: Visioner krävs för att få erfaren vårdpersonal
ETC Stockholm
De senaste åren har det kommit ständiga larmrapporter om att den svenska vården är i kris. Det saknas vårdplatser, väntetiderna är långa och vi fruktar att vi inte ska få hjälp när vi eller våra anhöriga behöver den. I Stockholm beror krisen inom vården till stor del på sjuksköterskebrist, det finns helt enkelt inte tillräckligt mycket folk som vill jobba som sjuksköterskor. Krisen kanske är eller inte är ett faktum, men jag tror att vi måste lyfta blicken och fråga oss vad vi vill att vård och omsorg ska vara i Stockholm och Sverige.Det är skribenten och inte ETC Stockholm som står för åsikten.
Det krävs en diskussion om vad vi vill med våra sjukhus och vårdinrättningar, vad har vi för visioner och inte bara påpeka att vi är i kris. För att ta sig mot något bättre måste vi veta var vi är på väg, snarare än bara bort från något vi har i dag.
Min vision är att vården ska vara en plats där patienter ska känna sig trygga när de är sjuka och få professionell hjälp, av hög medicinsk kvalitet. Vården måste vara en arbetsplats där vi professionella utövare har tid att göra våra jobb, tid att arbeta på det sätt som vi blivit tränade för. Ordentligt med tid innebär att fler anställda gör sitt jobb med hög kvalitet, vilket leder till minskade risker för patienten, kortare väntetider, minskad stress bland anställda, samt en ökad tillfredsställelse för den professionella och i slutändan fler som kan tänka sig att utföra det ofta tuffa jobbet inom vården.
KOM TILL BOKMASSAN !
ETC och Leopard arrangerar 29 och 30 september Bokmassan (Heden, Göteborg). Massa författare, massa böcker – och inga högerextremister. All information: ETC.se/Bokmassan
Från mitt fönster mot verkligheten på äldrevården ser jag en rad områden där jag önskar att vi kunde lyfta blicken och siktade mot något bättre. Först vårdavdelningar som är tillräckligt välbemannade för att personalen skulle hinna göra sitt jobb utan att behöva skarva, även om en person uteblev en dag på grund av sjukdom.
För mig personligen som nyexaminerad oerfaren underläkare skulle det innebära att jag kan be om extra blodprov och kontroller av en patient utan att sjuksköterskan ska behöva korta ner sin lunchrast. I min vision ingår även att vi inser vikten av att det finns erfaren personal på varje vårdavdelning, som kan ge understöd, råd till oss oerfarna och tidigt kan identifiera potentiellt farliga situationer. Det innebär att fler måste vilja vara kvar på en arbetsplats för att kunna bli erfarna (detta löses alltså inte med fler platser på grundutbildningarna).
Jag vill också poängtera vikten av utrymme för vidareutbildning och förbättringsarbete som stärker kvaliteten inom de olika vårdprofessionerna.
Mitt intryck från samhällsdebatten är att välfärden bara beskrivs som en kostnad, eller en möjlighet för privata alternativ att ta ut en vinst från eller ej ifrån. Det diskuteras oroväckande lite om visioner för våra gemensamma trygghetssystem.
Bristen på visioner för omsorgsprofessionerna leder till stagnation i utveckling, dåliga arbetsvillkor och färre som vill jobba inom den offentliga serviceapparaten. På sikt kan det behövas större resurser, men först behövs ordentliga visioner för hur vi vill utveckla vården och stärka alla vårdprofessioner.
