Debatt: Nu måste kommunerna säga ja till vindkraft

Detta är så svårt att ta in att det bör upprepas om och om igen: För att möta klimatkrisen och begränsa temperaturökningen till 1,5 grader måste de globala utsläppen av växthusgaser halveras mellan 2020 och 2030, enligt FN:s klimatpanel. Koldioxidutsläppen måste minska med cirka 8 procent per år. Det är alltså en enorm utmaning vi står inför!

Samtidigt finns det hopp, såsom den snabba och omfattande ökningen av förnybar el som tränger undan kolkraft och andra fossila bränslen. Vindkraften spelar en nyckelroll. Man kan inte blunda för dessa samband:

Elektrifiering av transporter och industrin är avgörande för att vi ska nå de svenska klimatmålen (som jag var med och formulerade som ordförande i den parlamentariska miljömålsberedningen).
Elanvändningen förväntas därför öka kraftigt, även om vi räknar in pågående och fortsatt energieffektivisering.
Elproduktionen i Sverige måste öka, om vi inte ska minska elexporten, som idag gör stor klimatnytta och hjälper länder på kontinenten minska sin kolanvändning.

Ny kärnkraft är alldeles för dyr och skulle ta för lång tid att etablera. Inget parti vill heller bygga ut vattenkraften i våra orörda älvar.

Vindkraftsutbyggnaden är det enda storskaliga och hållbara alternativet, och därför vill inte bara Naturvårdsverket och Energimyndigheten utan också Naturskyddsföreningen se en omfattande utbyggnad av vindkraft.

Naturvårdsverket och Energimyndigheten utvecklar nu en strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad i Sverige. Myndigheterna vill öka vindkraftens elproduktion från 20 TWh år 2019 till 100 TWh 2040 (varav cirka 20 TWh till havs). Det motsvarar mer än halva Sveriges framtida elanvändning. Trots denna ökning kommer det att behövas färre vindkraftverk än i dag, tack vare den tekniska utvecklingen med större, högre och effektivare verk.

Den ökade vindkraftsproduktionen skulle enligt våra beräkningar minska utsläppen av koldioxid med cirka 48 miljoner ton (80 TWh x 600 0000 ton) om året. Det är nästan lika mycket som Sveriges territoriella utsläpp, som uppgick till 52 miljoner ton år 2018.

Under de senaste åren har det investerats nästan 100 miljarder kronor i ny vindkraft i Sverige. Det innebär att vi inom några år uppnår 45 TWh, nästan halvvägs mot nivån om 100 TWh. Men därefter ser det mörkare ut.

Sett över tid minskar antalet vindkraftsansökningar (och ansökta verk) kraftigt, enligt en kartläggning av Westander Klimat och Energi. Under treårsperioden 2014 till 2016 lämnades det in ansökningar om att få etablera 2 339 vindkraftverk och mellan 2017 och 2019 ansöktes det om 708 verk, en minskning med 70 procent. Och sammantaget har bara 39 procent av de beslutade verken sedan 2014 beviljats tillstånd. (Se mer statistik i debattartikel i Dagens Nyheter.)

Nu har myndigheterna fördelat utbyggnadsbehovet för den landbaserade vindkraften (80 TWh) på Sveriges länsstyrelser, som i samarbete med kommunerna ska fortsätta arbetet med att identifiera lämpliga områden för vindkraft.

Det finns visserligen ett starkt stöd för vindkraftsutbyggnaden, också i den egna kommunen. I en ny Sifo-undersökning svarar 61 procent ja på frågan: ”anser du att din kommun bör bidra till den fortsatta vindkraftsutbyggnaden i Sverige”. Bara 25 procent svarar nej.

Ändå kan vi förväntas oss ett omfattande motstånd mot utbyggnad i den egna kommunen: ”Gärna vindkraft – men inte här”, som man ofta kan läsa på insändarsidorna.

Vi kan som enskilda individer göra stor klimatnytta genom att påverka våra lokalpolitiker och argumentera för att våra egna kommuner och län måste bidra till vindkraftsutbyggnaden.

PRENUMERERA PÅ ETC NYHETSMAGASIN

Den här artikeln kommer från ETC nyhetsmagasin
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.