Debatt: Vi vägrar chockhyror för att ägarna inte sköter sig

De som följt utvecklingen på hyresmarknaden har inte undgått att de senaste årens hyresförhandlingar har varit tuffa. Vi hyresgäster har fått kraftiga hyreshöjningar – de högsta på över tre decennier. Samtidigt har Sverige genomgått en av de svåraste ekonomiska kriserna på många år. Det har drivit upp priserna på allt från mat till el och bränsle. Många hushåll har fått se sina besparingar gå upp i rök och tvingats dra in på allt utom det allra nödvändigaste.  

Inflationen och kostnadsökningar kommer förhoppningsvis mattas av. Det gör däremot aldrig en hyreshöjning. Hyreshöjningarna är permanenta, och fastighetsägarna motiverar dem med de stora kostnadsökningarna i samhället. Vår senaste rapport ”Privatvärdarnas ekonomi” visar att detta ofta är en skönmålning av fastighetsägares höga risktaganden, risktaganden som satt grundtryggheten för många hyresgäster på spel.  

Fastigheter är mycket mer än en tillgång som ska ge avkastning. Det är våra hem som skapar förutsättningarna för vårt mående, vår sömn, våra barns läxläsning och vår matlagning, ja hela vårt vardagsliv. Fastighetsbranschen har även har en stor inverkan på ekonomin, den påverkar både sysselsättning och investeringar. När fastighetsbranschen är i gungning påverkar det hela samhället.  

Just samhällsansvaret verkar alltför många fastighetsägare glömma av. Åren med låga räntor gjorde att vissa mindre nogräknade bolag köpte övervärderade fastigheter med lånade   pengar, och satte sitt hopp till att hyresgästerna skulle betala kalaset. Det är ingen slump att dessa bolag är mest högljudda i kraven på marknadshyror.  

Vår senaste rapport visar att det trots svår ekonomi i hela samhället fortfarande är lönsamt att äga och driva hyresfastigheter. Avkastningen på driften av hyresfastigheter är bättre än på länge. Bostadsbolagen har fått kostnadstäckning när andra branscher, som detaljhandeln, hotell- och restaurang går på knäna. Här är det inga röda siffror, snarare tvärtom. Mellan 2018–2023 har:  

• Driftnettot per kvadratmeter ökat med 33 procent.  

• Överskottsgraden legat stabilt mellan 60–64 procent.  

• Vinsten motsvarat strax under en femtedel av intäkterna. Vinsten per hyreskrona har legat på i snitt 25 procent. Under 2023 är den 17 procent. 

Vi hyresgäster får ständigt höra från fastighetsbolagen att vi måste vara med och dela på ansvaret för kostnadsökningarna i samhället. Vi är eniga om att en sund och stabil bransch är viktig, det betyder trygga boenden och fler bostäder. Det är bra för oss  hyresgäster. Och när kostnaderna för att driva fastighetsverksamhet går upp förstår vi att hyrorna måste höjas. 

Men vi är trötta på att behöva betala för fastighetsägares risktagande och huvudlösa affärer. Mellan 2018-2023 har de tio största bolagen stått för mer än 70 procent av den samlade lånevolymen. 

För att undvika stora chockhöjningar av hyran vill vi att fastighetsbolagen ska:

• Kostnadseffektivisera. Det kan inte alltid handla om att få full täckning för sina utgifter. Bolagen behöver bli bättre på att effektivisera sina kostnader och se till så att hyresgästerna får rimligare pris på vad de betalar för.  

• Vinst är ingen naturlag. Många bolag drar hellre ned på sitt underhåll än rör sin vinst. Sämre underhållna lägenheter ger sämre boenden och allt för många hyresvärdar utnyttjar situationen på den tuffa bostadsmarknaden på hyresgästernas bekostnad.  

• Minska risktagandet och öka krisberedskapen. Alldeles för många bolag har i lågräntemiljö dragit på sig stora skulder. Fastighetssektorn måste börja ha en realistisk syn på att kriser kommer och går. Det behöver finnas buffert för när det är sämre tider så att hyresgäster inte behöver ta hela smällen.  

• Sprid ut kostnadsökningen. Vi vill uppmuntra fler bolag att i sina förhandlingar med Hyresgästföreningen försöka hitta lösningar för att sprida ut sina ökade kostnader. Det är något som varje långsiktig fastighetsägare ska klara av och det gör det lättare för hyresgäster att planera och klara sin ekonomi.   

Vi har fått nog av att komma till undsättning när bolag gjort dåliga affärer.         

Det går att dra paralleller till när andra viktiga samhällsfunktioner fått det svårt. När bankernas stora risktagande resulterade i kris under 90-talet var det vi skattebetalare som fick betala den höga notan för att rädda bankerna. När Riksbanken köpte bostadsobligationer under covidpandemin i syfte att hålla uppe priserna i det ägda beståndet resulterade det i förluster på 61 miljarder kronor som sedan skickades till skattekollektivet. 

Nu vill fastighetsbolagen att hyresgästerna återigen ska ta det stora ansvaret för att täcka upp för deras stora risktagande och oansvariga planering av sin ekonomi, efter de många goda år som präglat branschen dessförinnan.  

Till syvende och sist handlar det handlar om människors liv. Det är vi hyresgäster som får stå för notan, som i värsta fall blir av med våra livs besparingar och inte har råd att bo kvar. Vi har fått nog av att komma till undsättning när bolag gjort dåliga affärer.