Debatt: Vi som är ”de andra” – hur ska vi kunna möta er?

Göteborg är en mångkulturell och mångreligiös stad. Dagligen går jag förbi och ler åt eller hälsar på ett stort antal muslimer, på gatan, i stan, i kollektivtrafiken och på universitetet. Om du bor i Göteborg och använder kollektivtrafiken och då och då befinner dig i centrum går du också förbi ett stort antal muslimer. Det går inte att blunda för att muslimer idag är en del av Sverige och en del av Göteborg. Men Göteborg är segregerat och här finns rasism, främlingsfientlighet och utanförskap.

Ofta får vi höra att roten till rasism och främlingsfientlighet är okunskap och lika ofta får vi höra att botemedlet till dessa värderingar är kunskap. Skolan är den institution som har det främsta ansvaret att förmedla kunskap till generationer som ska komma att bli framtida demokratiska medborgare. På Skolverkets hemsida står det att ”demokratiska förmågor utvecklas i möten med andra, genom samtal och i relationer”. Att respektera andra personer är en demokratisk förmåga, vilket sägs utvecklas i möten. Men möter eleverna i grundskolan i Göteborg ”andra”? Får de möjlighet att samtala och skapa en relation?

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Jag studerar till gymnasielärare och likt många andra lärarstudenter går jag ut i skolor och vikarierar. En kurskamrat till mig gjorde detsamma. På en skola som hon skulle vikariera på togs hon av en annan lärare för att vara städ-personal.

Göteborg är som sagt en mycket segregerad stad och på vissa skolor i Göteborg har varken elever eller personal stött på en tjej i slöja, som inte är städpersonal. Detta innebär att sannolikheten till att båda parterna fört ett samtal och skapat en relation är minimal. Detta innebär också att sannolikheten att eleverna ska respektera ”den andre” är minimal. Vidare innebär detta, tyvärr, att sannolikheten för att eleverna utvecklar främlingsfientliga värderingar, är maximal. Detta tycker jag är sorgligt och mycket allvarligt.

Vad kan vi göra åt detta i Göteborg?

Jo, en annan kurskamrat till mig, som för tillfället har ett längre vikariat på en skola i Göteborg, bjöd in mig till en lektion. Jag skulle prata om islam och eleverna skulle för en gångs skull slippa läsa i de tråkiga läroböckerna. Därmed skulle eleverna möta en muslim och få möjlighet att samtala, ställa frågor och förstå mig. De kanske skulle respektera mig, för nu har de kunskap om mig. Men det blev inte som planerat. Vi fick inte påbörja denna upptäcktsfärd.

Det behövdes ”representanter från flera håll” för att en person med en viss religiös bakgrund skulle få komma. Jag tycker absolut att eleverna ska få träffa andra personer med annan religiös bakgrund också. Det är till exempel väldigt viktigt att elever som bor i utanförskapsområden får träffa andra än muslimer. Så detta beslut kan jag förstå, men det irriterar ändå att det ständigt uppstår hinder för detta viktiga möte. Detta möte som kan göra så mycket för Göteborg.

För många i Göteborg är muslimer ”de andra” trots att vi dagligen går förbi dem på väg till skolan, jobbet eller till någon fest. Våra fördomar bryts om vi får möta ”de andra” och lära känna dem, sägs det.

Det står på Skolverkets hemsida att vi ska möta varandra för att respektera varandra. Istället för att möta varandra möter vi hinder för detta viktiga möte.

Hur ska vi göra om vi inte ens får börja lite smått?