Debatt: Vi måste kalla ”IS-resenärer” för deras rätta namn

Vikten av ord. Jag har tidigare skrivit om vikten av ord. Jag gör ett nytt försök.

Vi behöver fundera över värdet på ord. Vad har orden för laddning, och har ord samma laddning för alla. Har de samma laddning i alla tider och kan de tänkas ha olika laddning beroende på hur och i vilket sammanhang de sägs.

Att strida för sin sak. Är det ett uttryck med positiv eller negativ laddning? Att vara någons krigare. Är det negativt eller positivt laddat? I krig och kärlek är allt tillåtet. Är det något bra, eller är det dåligt? När medeltidens riddare red ut i heligt krig, gjorde de då något bra eller något dåligt?

När vi idag talar om IS-krigare, är det då något bra? Menar vi att de är vår tids riddare?

Att ge sig ut på en resa är oftast ansett som något bra. Det tillför något positivt i livet och man får lära sig något nytt. Det kan vara en fysisk resa till ett nytt land eller en ny plats. Det kan också vara en inre resa. Oftast tänker vi det som något som är bra och utvecklande.

När vi idag talar om IS-resenärer. Menar vi då att det är något bra och utvecklande, eller vad menar vi egentligen?

IS-terrorister. Det är vad de är. IS-mördare.

Vill vi inte utmåla dessa företeelser som något bra bör vi kalla dem vid deras rätta namn. Använda ord som inte kan få en positiv innebörd och som aldrig, i något sammanhang kan tolkas som något annat än ont, dåligt, negativt.

Jag inbillar mig inte att detta kan få någon att inte bli IS-terrorist eller IS-mördare, men de kommer i varje fall att vara medvetna om vad de blir, vad vi kommer att kalla dem och hur vi kommer att se på dem.