Debatt: Vi måste hjälpa turkarna till ett fritt och rättvist val

I stället för det planerade valet i november 2019, har Turkiets president Recep Tayyip Erdogan fattat beslut om att tidigarelägga valet till den 24 juni i år. Efter beskedet har landets oppositionspartier CHP och HDP krävt att undantagstillståndet som infördes efter kuppförsöket omedelbart ska upphöra eftersom det inte går att hålla allmänna val under rådande förhållanden. Valmyndigheten har dock godtagit presidentens begäran som vid en eventuell valvinst innebär att han kan fortsätta i rollen till år 2029.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Den kontroversiella förändringen av landets konstitution träder i kraft i samband med valet och förstärker presidentens befogenheter. Erdogan kommer att på eget bevåg kunna utnämna domare till landets högsta domstol, införa undantagstillstånd och styra med dekret.

Med hundratusentals politiker, jurister, kulturutövare, fackföreningsförtroendevalda, lärare, journalister och MR-aktivister i fängelserna kan han genomföra valet och fortsätta riktningen mot en diktatur.

Anledningen till varför valet tidigareläggs anses vara flera. Medan vissa hävdar att det har att göra med Turkiets aktiva roll i den stundande Syrienkonflikten samt instabiliteten i Irak sedan parlamentsvalet, menar andra att det handlar om att vinna röster innan den befarande krisen slår igenom. Enträget har Erdogan drivit på en lågräntepolitik i strid med hans finansminister och landets centralbank. Den befarande valutakrisen har dessvärre illustrerat att lågränteteorierna inte är förenligt med Turkiets ekonomiska situation då landet är i behov av kortfristiga pengar och utländska investeringar. Det numer komplexa förhållandet till EU har inte heller gynnat Turkiet sett till att landet är beroende av EU vad gäller handel, investeringar och teknik. Med kraftigt höjda räntor och en kortsiktig ekonomisk politik föreligger stor risk att breda grupper drabbas, inte minst Erdogans egna väljargrupp.   

Vad som kan konstateras är ett förvånande utgångsläge i val­kampanjen. De första opinionsmätningarna visar på kraftig tillbakagång för den sittande presidenten medan motkandidaten Selahattin Demirtas, som kampanjar från sin cell i Edirnefängelset, verkar gå fram bland urbana storstadsbor. 15 år av politisk dominans och kraftigt inskränkta rättigheter för medborgarna verkar göra avtryck hos allt fler. Särskilt när motkandidaten enbart erbjuds 20 minuters talartid i jämförelse med den sittande presidentens 68 timmar under de senaste två veckorna.

Avgörande nu, liksom i de senaste valen, är omvärldens reaktioner. Behovet är större än någonsin att ställa krav på ett fritt, rättsäkert och demokratiskt genomfört val under valrörelsen, valdagen och under rösträkningsprocessen. Det kommer att behövas utländska valövervakare, internationella observatörer och krav på fri media och delaktighet utan repression, hot och försvårande omständigheter.

Själv har jag i nästan två års tid samlat namnunderskrifter bland riksdagens ledamöter som skickats till den turkiska ambassaden. Vi kräver att de politiska fångarna frisläpps och att val genomförs i enlighet med OSCE:s kriterier.

Den svenska regeringen och riksdagen kan fortsatt bidra.

Låt inte valet gå obemärkt förbi.