Debatt: Vi måste prata om torv

Torvmarker innehåller dubbelt så mycket kol som världens alla skogar. De är kraftfulla naturliga kolsänkor som har skapats under tusentals år. Enligt en rapport från Sveriges geologiska undersökning innehåller svenska torvmarker mellan 3,6 och 4,6 miljarder ton kol (tusen gånger det årliga utsläpp från transportsektorn). När de torrläggs frigörs dessa fossila kol-lager och blir till koldioxid. De årliga utsläppen från torrlagda torvmarker i Sverige är nära elva miljoner ton växthusgaser (koldioxidekvivalenter), vilket är mer än de årliga utsläppen från Sveriges biltrafik och 15 procent av de totala svenska utsläppen. 

Torvmarker är viktiga på många sätt. De motverkar klimatförändringen, motverkar torka och översvämning, och skapar livsrum för många växter och djur. 

Återställning av torrlagd torvmark är kostsamt och måste göras med försiktighet, eftersom icke välanpassad återvätning kan frigöra stora mängder metan – en växthusgas som är ännu mer skadlig för klimatet än koldioxid.

Emellertid har länsstyrelserna beviljat 89 nya torvbrytningstillstånd mellan 2012 och 2022. Av dessa beviljades tio mellan 2020 och 2022, och på flera håll i landet pågår tillståndsprocesser för nya torvtäkter. Detta är fullständigt absurt mot bakgrund av accelererande klimatförändringar och regeringens ambitioner att återställa våtmarker. I själva verket har Miljöpartiet i höstas lagt fram en motion om att fasa ut torvbrytning i Sverige.

Fallet med Grimsås mosse i Tranemo i Västra Götaland har fått mycket medieuppmärksamhet under det senaste året, inte minst på grund av Återställ våtmarkers aktioner. Ett brytningstillstånd på 25 år beviljades av Länsstyrelsen till det statliga finska företaget Neova AB (för perioden oktober 2013 till oktober 2038). Företaget var så gott som inaktivt på platsen i över ett årtionde, men de ekonomiska förutsättningarna har nyligen ändrats, till stor del på grund av en ökad efterfrågan på trädgårdstorv. Finland har beviljats mer än 465 miljoner euro från EU för att halvera användning av torv som energikälla – samtidigt är den finska staten Sveriges största torvproducent! 

Trots att en grupp av Grimsåsbor, Tranemo Naturskyddsförening, och företaget Nexans som äger hälften av mossen, har överklagat tillståndsgivningen, tyder de senaste juridiska besluten på att Neova kommer att tillåtas att fortsätta sin dränering och exploatering av mossen.

På grund av handel med utsläppsrätter och uppställda klimatmål, har brytningen av torv och förbränning av torv för energiproduktion minskat på senare år. Emellertid har användningen av torv för odlingsändamål ökat kraftigt. Under 2021 användes 85 procent av Sveriges torvkonsumtion för odling och stallströ. 

Att förbjuda användning av torv för odlingsändamål är ett enkelt och effektivt sätt att bekämpa klimatförändringar eftersom växtavfall (eller gödsel, lövkompost, träfiber, etc.) kan ersätta torv i odlingar. 

År 2022 lade den brittiska regeringen fram en plan för förbud mot odlingstorv.  En motion om förbud för saluförandet av trädgårdstorv innan slutet av 2025 diskuteras nu i brittiska parlamentet. Liknande krav finns i Irland, Nederländerna  och i Tyskland. Ett sådant förbud vore särskilt viktigt i Sverige som har 15 procent torvmarker av sin landyta, och som efter Tyskland och Finland är den tredje största torvproducenten i världen. 

Vi uppmanar den svenska regeringen att skyndsamt genomföra två saker:

• Förbud mot torv i odlingsändamål (inklusive industri, export, import och i krukväxter).

• Ett moratorium för anläggning av nya torvtäkter och godkännande av alla överklaganden till regeringen om att stoppa existerande torvtäkter.