Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Vi behöver inte upphovsrätten

”Om upphovsrätten som affärs­modell överges så kan tyngdpunkten i samhället förskjutas till kreatören och dess möjlighet att sprida sina skapelser”, skriver debattören.
”Om upphovsrätten som affärs­modell överges så kan tyngdpunkten i samhället förskjutas till kreatören och dess möjlighet att sprida sina skapelser”, skriver debattören. Bild: Bild: Shutterstock

Dagens ETC

Deras möjlighet att försörja sig hotas av censurfilter som stoppar mindre ­kreatörers verk, skriver dagens debattör Mattias Bjärnemalm från Piratpartiet.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Upphovsrättsindustrin brukar hävda att de är nödvändiga för att kreatörer skall nå sin publik och kunna tjäna pengar på sin kreativitet. De övertalar våra politiker om att det krävs speciella lagar för att skydda deras intressen.

Det senaste dylika förslaget handlar om censurfilter, som 26 mars fick stöd av EU-parlamentet och 15 april av ministerrådet. Förslaget innebär att nätplattformar ska filtrera upphovsrättsintrång innan de sker. Som vanligt rättfärdigar man det med att upphovsrätten behöver skyddas för att hjälpa kreatörerna. Detta är dock inte sant, och därmed behövs inte heller lagstiftningen.

Internet möjliggör i dag en enklare modell än upphovsrättens, en modell där kreatörer och publik kan mötas direkt utan upphovsrättsindustrins mellanhänder och distributionskedjor. Hur får man då tag på finansiering? Vi ser redan i dag, i en värld där upphovsrätten ignoreras konstant, att kulturindustrierna ökar sina intäkter år för år. Vi kan dock ge exempel på ännu bättre affärsmodeller för framtiden.

Som författare finns exempelvis möjligheten att presentera idén till sin bok på Kickstarter där intresserade läsare kan investera direkt i projektet. Författaren styr upplägget på finansieringen så att den passar verket. Om författaren behöver ett år för att forska om ämnet, och sedan ett år till för att skriva boken, så kan man be om pengar för att täcka dessa kostnader. Två personer som ville skriva en barnbok om kod skapade ”The Wonderful World of Creature and Code” och samlade via Kickstarter in 500 000 kronor från 1 500 personer.

Som musiker finns möjligheter till att tjäna pengar på live-spelningar som bokas efter att digitala kopior av ens musik spridits. För den som inte vill göra det så kan man öppna en prenumerationskanal, på till exempel Patreon, där fans kan donera pengar varje månad för att täcka eventuella kostnader. En sådan modell används framgångsrikt av bland annat Leo Moracchioli, som i dagsläget får donerat nästan 50 000 kronor för varje låt han släpper.

Om man som kreatör inte vill ägna sig åt att ragga investerare på detta sätt, så är det väldigt enkelt att i sitt verk inkludera en länk eller en QR-kod som hänvisar uppskattande konsumenter till en donationsadress. Om verket uppskattas lär donationerna strömma in. Om du laddar upp ditt verk till till exempel The Pirate Bay så kan du inkludera en sådan länk i beskrivningen av uppladdningen. Detta gjorde Jamie King med ”Steal This Film”, för vilken donationerna vida översteg inspelningskostnaderna.

Gemensamt för alla dessa kreatörer är att deras affärsmodeller går hand i hand med spridning av deras skapelser. De utnyttjar internets kraft, istället för att försöka hindra den. Deras möjlighet att försörja sig hotas av censurfilter som stoppar mindre kreatörers verk, eller till och med tar deras pengar och ger till upphovsrättsindustrin.

Om upphovsrätten som affärs­modell överges så kan tyngdpunkten i samhället förskjutas till kreatören och dess möjlighet att sprida sina skapelser, istället för upphovsrättsindustrin och möjligheten att låsa in kulturen. Vi kan också undvika att stifta lagar som inskränker friheten på nätet i syfte att skydda upphovsrätten.

Vi kan ha ett samhälle där kreatörer skapar sina alster, sin konst och ger liv åt sina visioner för att de själva tror på dem, och för att det finns hungriga kulturälskare där ute. Ett sådant samhälle har lämnat upphovsrätten som affärs­modell bakom sig. Ett sådant samhälle är lagen om censurfilter ett direkt hot mot.