Hoppa till innehållet

Replik

Debatt: Verkligheten kräver solidaritet

”Oavsett hur stor kvot Sverige skulle välja att ta emot, skulle det alltid finnas människor som inte omfattas av kvoten men som försöker ta sig hit på andra sätt,” skriver dagens debattör.
”Oavsett hur stor kvot Sverige skulle välja att ta emot, skulle det alltid finnas människor som inte omfattas av kvoten men som försöker ta sig hit på andra sätt,” skriver dagens debattör. Bild: Bild Linus Sundahl-Djerf/SvD/TT

Dagens ETC

Nils Karlsson (MP) hävdar i sitt debattinlägg i Dagens ETC (5 januari) att verkligheten kräver att vi pratar volymer. Vi undrar: Vems verklighet är det vi pratar om?
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Karlsson skriver: “Vare sig vi vill prata om volymer eller inte så måste vi nog göra det. Sverige kan vara ett lysande ljus vad gäller flyktingmottagande om vi vill. Om vi ger vårt land möjligheten att planera för mottagandet, för integrationen, för framtiden. Vi måste våga räkna på hur många vi kan hjälpa hur snabbt. Det måste kunna fattas politiska beslut om detta.”

Utgångspunkten i Karlssons resonemang är vad som är bra för Sverige. Vi menar att detta inte bör vara utgångspunkten för asylpolitiken. I längden leder ett sådant resonemang till en cynisk politik där målet att garantera människor skydd från krig och förföljelse hamnar långt ute i periferin.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

En solidarisk asylpolitik måste börja i andra änden, i behoven hos människor på flykt (som preciseras i Artikel 14 i FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna), inte i mottagarlandets konjunktursvängningar eller behov.

Asylrätten är inte till för att garantera lugn, ro och bekvämlighet i Sverige, den är till för att garantera människor på flykt skydd från förföljelse. Det är inget annat än verklighetsfrånvänt att tro att det går att planera hur många som ska få lov att ha det behovet.

För att Sverige ska kunna ha en förutsägbar asylpolitik tycker Karlsson att vi bör övergå till ett kvotsystem. Detta skulle också göra att flyktingar slipper ta riskfyllda vägar för att komma till Sverige för att söka asyl.

Vi menar att ett kvotsystem absolut kan vara en viktig del av ett asylsystem, men att det aldrig kan utgöra hela systemet. Oavsett hur stor kvot Sverige skulle välja att ta emot, skulle det alltid finnas människor som inte omfattas av kvoten men som försöker ta sig hit på andra sätt. Så länge vi har gränser kommer människor i behov av skydd eller i jakt på värdiga levnadsmöjligheter att fortsätta ta riskfyllda vägar för att korsa dem. 

Detta understryker också den kanadensiska advokaten François Crépeau, som de senaste sex åren har jobbat som FN:s ledande utredare och expert när det gäller migranters mänskliga rättigheter. Han menar att människor alltid har migrerat och alltid kommer att göra det.

Att försöka stoppa det är naivt och leder bara till att fler människor dör. Han säger: “I’m just saying that states — and I’ll say bluntly: states are ready to accept that their policies will kill a number of people in order to prevent others from attempting . The problem I see with that is, first of all, the human cost — but also the fact that it doesn’t prevent or deter anyone. You still have thousands and thousands of people trying their luck.”

Förutom att arbeta för lagliga vägar in i EU, menar vi att vi måste göra allt vi kan för att möta den oförutsägbara verkligheten på bästa sätt, i stället för att låtsas att den är något vi kan kontrollera.

Karlsson pratar om vad Sverige borde ha för asylpolitik. Viktigt att komma ihåg är hur EU begränsar medlemsstaternas självbestämmanderätt. Under våren planerar EU att färdigställa ett paket med uppdaterade asyllagar kallat Common European Asylum System.

När detta drivits igenom måste alla medlemsstater följa de nya förordningarna, som bland annat innebär att tillfälliga uppehållstillstånd blir norm. Som helhet innebär systemet striktare regler och hårdare övervakning av migranter, i stället för det ansvarstagande som vi är kapabla till.

I förhandlingarna kring dessa lagar är det därför av yttersta vikt att politikerna tydligt försvarar asylrätten. Att fortsätta prata om asylpolitik utifrån volymer är bara ett sätt att acceptera den (blåbruna) retorik som sätter medlemsstaternas ekonomiska intressen före människors verkliga behov.

Ämnen i artikeln