Debatt: Vem vill utbilda sig om det inte lönar sig?

Under en längre period så har de starkaste ropen från vården handlat om hälsosamma arbetstider, om ett hållbart yrkesliv. Rösterna har inte tystnat, men nu handlar de starkaste stämmorna om en felvärdering av yrkesprofessioner. En felvärdering som avspeglar sig i en livslön som är 30 procent under en rimlig nivå, om man jämför med likvärdiga, manligt dominerade yrkesgrupper. 

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Den stora snedvridningen mellan könen ligger på 13, 2 procent i löneskillnader mellan män och kvinnor. Det är oacceptabelt och speglar en djup orättvisa i vårt avlånga land. 

Arbetsgivare runt om i landet slår sig för bröstet när de visar upp sin statistik som bekräftar att "inga löneskillnader finns hos dem". Det råder ett stort missförstånd hos både arbetsgivare och politiker när de visar siffror som jämför löner inom samma yrkesgrupp. De säger att "den kvinnliga sjuksköterskan minsann tjänar lika mycket som den manliga".  Men Sverige kan bättre! Det handlar om att jämföra löneskillnaderna mellan en traditionellt manligt dominerad yrkesbransch, ofta med teknisk inriktning. Med en traditionellt kvinnligt dominerad, som den inom skola, vård och omsorg.

Biomedicinska analytiker har 29 000 kronor i medellön enligt Vårdförbundets livslönerapport. Som en jämförelse har nätverks- och systemtekniker en medellön på 35 800 kronor. Om vi tittar på en legitimerad barnmorska, som studerat 4,5 år på universitet eller högskola, så har hen 31 procent mindre i bruttolön under ett yrkesliv, jämfört med en civilingenjör som har lika lång utbildning. Barnmorskan har dessutom, som enda yrke i Sverige, ett krav på två yrkeslegitimationer. 

Den sammanpressade lönestrukturen som finns inom vård och omsorgsektorn i landet missgynnar kvinnor och leder till en urholkad specialistsjukvård för få intresserar sig för högre utbildningar, när dessa inte leder till en rättvis löneutveckling, utan endast mer kunskap och ansvar. Enligt SCB är 70 procent av de specialistutbildade sjuksköterskorna 45 år eller äldre och andelen specialistutbildade fortsätter att sjunka. Trots att ett ökat behov finns. 

Vården blir alltmer högspecialiserad och det är, ur vetenskapligt perspektiv, klarlagt att specialistutbildade sjuksköterskor gör vården mer säker. Bland annat genom färre komplikationer, ökad överlevnad, höjd livskvalitet samt bättre följsamhet till behandling. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det ytterst lönsamt att investera i rätt kompetens för att minska kostnader för förlängd vårdtid, felbehandlingar och vårdskador. För att inte tala om det minskade lidandet hos patienten och dess anhöriga. 

Nu är det högaktuellt med specialistutbildningar även för röntgensjuksköterskor, biomedicinska analytiker och barnmorskor för att vården ska kunna erbjuda den kompetens som den medicinska utvecklingen kräver. Men högre utbildning, erfarenhet och ansvar måste avspeglas i lönekuvertet! Men vem vill utbilda sig om det inte lönar sig? (Hur skulle samhället se ut om vi alla satsade på manligt dominerade branscher, såsom IT, elektronik och maskinteknik?)

Om vi vill tillgodose vår befolknings behov av vård och omsorg så är det hög tid att se över villkoren för de som arbetar i den. Och om vi vill att Sverige ska vara ett jämlikt land så är det verkligen dags att förändra synen på hur vi värderar manligt och kvinnligt dominerade yrken. 2017– nu har du din chans att förändra den patriarkala värderingen och lönesättningen som genomsyrar vårt samhälle. Upp till bevis!