Vad betyder egentligen vardagstolkning? Kan det vara att jag som döv ska ha möjlighet att gå på kurs? Nej, tydligen inte. Efter att ha fått en teckenspråkstolk från Tolkcentralen sex gånger så fick jag meddelandet att mina bokningar har strukits.

Jag skulle säga till det aktuella studieförbundet att de skulle beställa tolk i stället. Fast det ställde de inte upp på. Min glädje över att kunna gå en kurs, känna delaktighet, kunna ta emot instruktioner från ledaren och även kunna ta del av kurskamraternas diskussioner om teknik och materialval försvann på en gång.

Känslan av utanförskap växte sig stark. Efter mejlväxlande har jag nu fått kunskapen om att jag gjort fel som inte direkt beställde tolk hos det aktuella studieförbundet. Jag fick veta att studieförbunden har statliga bidrag för just kostnader för funktionsnedsatta. Men hur ska jag som döv ha all denna kunskap om vem som är betalningsansvarig? Hur ska jag veta vem som ska beställa tolk i olika situationer? Som det fungerar nu är det ett kaos.

Mitt fall är inte unikt alls, döva som startar egna företag har enorma problem att överleva när tolkkostnaderna är en bit i det hela. Det finns situationer där döva skulle opereras, men där tolk inte fanns på plats.

Nej, jag har fått nog. Det behövs EN INGÅNG där samordnare som har koll på diverse regler sköter tillsättningen av tolkar och finansieringen. Dagens system krackelerar.

För även jag vill få vara delaktig i ett tillgängligt (?) samhälle.

Maria Hermanson