Debatt: Vårt ansvar att värna ­fiskevattnet i Arktis

Varmare hav ger mer kraft till förödande väderhändelser och förändrar de marina ekosystemen. Det är hög tid att Sverige och övriga arktiska länder står upp för ett skydd av Arktis, skriver Mona Sahlin, Ville Niinistö och Erik Solheim.

Arktis smälter. Det borde inte vara en nyhet för någon. Men om havsisen vore en ekonomisk indikator skulle världen ha drabbats av panik för längesen.
De sju somrarna med minst havsis i Arktis har alla inträffat under de senaste sju åren och isens volym är den minsta på tusen år. Arktis står i centrum för de pågående klimatförändringarna. Förändringar som till stor del orsakas av vår ohämmade användning av fossila bränslen.
Vi här i Norden är en del av Arktis. Och som arktiska stater har vi både ett ansvar och en reell möjlighet att påverka framtiden för miljön och miljarder människor världen över. Det som sker i Arktis slutar inte här.

Varmare hav ger mer kraft till förödande väderhändelser på andra platser på jorden och påverkar fiskbestånden och förändrar de marina ekosystemen. Redan har viktiga fiskbestånd som torsk och makrill ändrat sin utbredning i Nordatlanten. Vi uppmanar därför de arktiska staterna att i samverkan med världssamfundet införa ett system för fiskeriförvaltning som skyddar denna livsviktiga resurs, särskilt i Arktis tidigare orörda fiskevatten.
När istäcket krymper rör sig oljebolagen mot Arktis i hopp om att skörda nya vinster från de oljereserver som nu blir tillgängliga på grund av klimatförändringarna. Den globala förbränningen av olja har en katastrofal inverkan på klimatet och vi borde istället styra in oss i motsatt riktning bort från fossila bränslen.
Den arktiska miljön är oerhört sårbar för konsekvenserna av oljeutsläpp. Samtidigt ökar de arktiska förhållandena sannolikheten för oljeutsläpp och begränsar samtidigt allvarligt möjligheterna att sanera sådana utsläpp. Vi uppmanar de arktiska staterna att utarbeta och tillämpa gemensamma försiktighetsprinciper för utvinning av olja i regionen, inklusive ett förbud mot utvinning i marina miljöer, där det inte är möjligt att hantera utsläpp på lämpligt sätt.

Arktis är den region på vår planet som har sämst skydd. Det finns överhuvudtaget inget organiserat nätverk av skyddade områden, vilket inte är acceptabelt i en region med så unika skyddsvärda miljöer.
Arktis behöver ett starkare skydd. Finland har som första arktiska stat uttalat ett tydligt stöd för ett marint reservat runt Nordpolen samt bindande regelverk för att förhindra oljeutsläpp till havs, och i mars antog EU-parlamentet en resolution för inrättandet av detsamma. Det är hög tid att Sverige och övriga arktiska länder står upp för ett skydd av Arktis.
Detta är själva grunden i den internationella deklarationen om Arktis framtid (http://arcticdeclaration.org/), som vi nu undertecknat och som uppmanar det internationella samfundet att inte bara kraftigt öka sina ansträngningar för att bekämpa klimatförändringarna, utan också för att arbeta med de arktiska staterna för att vidta åtgärder för att skydda den arktiska miljön.
Målet måste vara att få till stånd bindande juridiska regelverk till skydd för den känsliga arktiska miljön. De delar av Arktis som historiskt varit skyddade, på grund av ett permanent istäcke, måste fredas från oljeexploatering och fiske med destruktiva redskap.

Vi som tillhör de arktiska staterna har ett stort ansvar. Vi är inte bara först att bevittna effekterna av klimatförändringarna, vi är också de som ska förvalta detta unika ekosystem för eftervärlden. Kunde världssamfundet skydda Antarktis från industrialisering och militarisering 1991 så bör det vara ännu lättare att skydda Arktis idag.

Mona Sahlin
Fd miljöminister Sverige
Ville Niinistö
Miljöminister Finland
Erik Solheim
Fd miljöminister Norge