Debatt: Värnplikten säkrar inte Sveriges trygghet

Grön ungdom har i grunden en kylig inställning till militarism; vårt moderparti bildades bland annat av ickevåldsaktivister. Genom fredsdiplomater och mer fredsarbete i biståndet har Miljöpartiet i regering flyttat fram Sveriges positioner på den vapenfria arenan. Det är välkommet att fredsbyggande arbete får trumfa vapenskrammel.

Samtidigt är det omöjligt att blunda för säkerhetsläget. Ryska plan agerar aggressivt över Östersjön. Putins handlingar i Ukraina stärker oron för landets utrikespolitik, och Nato ökar närvaron i de baltiska länderna. Spänningarna runt Sverige har intensifierats – men färre överväger en framtid i försvaret. Situationen kräver politiska svar.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet har valt att återuppväcka värnplikten. Det är en farlig strategi. Historien har visat att staten inte alltid är god. Vare sig det handlar om signalspaning eller tvingande militärtjänstgöring tar den gröna rörelsen därför spjärn mot infrastruktur som underlättar för regimer att förtrycka sina invånare.

Regeringens beslut är en kompromiss där frivillighet är ledstjärnan, men tvånget kan användas vid brist på rekryter. Landets säkerhet ställer visserligen krav på politisk samstämmighet, men det är ingen hemlighet att vi gröna hade föredragit en lösning där enbart bättre villkor lockade fler att självmant söka sig till militären.

Lyckligtvis finns det fortfarande utrymme att utvidga frivilligheten. I utredningen som ligger till grund för regeringens beslut nämns flera vägar framåt, till exempel minskade studieskulder. Nu måste Miljöpartiet se till att nya verktyg för incitament kommer på plats i praktiken. Målet måste vara att ingen behöver pliktas.

Diskussionen om värnplikt har varit högljudd. Det är sunt att medborgare vämjs när statens makt armeras, men den enkelspåriga debatten skymmer en bredare hotbild. När blicken riktas mot öst är inte flygplan det största orosmolnet, utan trollfabriker och cyberattacker. Putin har redan haft ett finger med i spelet vid USA-valet. Om Sverige blir föremål för påverkanskampanjer spelar det mindre roll hur många kängor vi har på marken.

Det är positivt att S–MP-regeringen har börjat samarbeta med Natos center för strategisk kommunikation. Men de mer konkreta förslagen är färre. Det är dags för Sverige att investera rejält i motståndskraft mot IT-attacker hos samhällsbärande funktioner. Försvaret behöver ekonomiska tillskott – som riktas mot cyberhot och desinformation.

Den återuppväckta värnplikten är en kompromiss som skaver. Nu måste Miljöpartiets fokus vara fler incitament för frivillig rekrytering – och satsningar på säkerhetshot där muskelkraft går bet. Så kan vi gröna bygga ett ännu tryggare Sverige.