Debatt: Varför skulle Vetenskapsskolan lyckas med det omöjliga?

”Pedagogen” skriver i sin artikel att hen inte är förvånad över Vetenskapsskolans höga betygsresultat (4/12). Jag menar att Vetenskapsskolan, som numera heter Safirskolan, har orimligt höga betygsresultat i relation till sitt elevunderlag.

Vi vet att det som påverkar elevernas skolgång allra mest är föräldrarnas utbildningsbakgrund. Vi vet att elever som växer upp i studiesvaga hem får det svårare att klara grundskolan med fullständiga betyg. Varför skulle Vetenskapsskolan som har så få legitimerade lärare och så få föräldrar med eftergymnasial utbildning lyckas med det som ingen annan skola i Sverige lyckas med?

Hade skolan haft undervisning i världsklass hade inte Skolinspektionen kritiserat dem gång på gång. Det är inte troligt att en skola med ett elevunderlag där 88 procent av eleverna har utländsk bakgrund, där bara 46 procent av vårdnadshavarna har eftergymnasial utbildning, har ett salsavärde* på nästan 100 procent. Det är inte troligt att en skola med 35 procent behöriga lärare har betygsresultat på 91,7 procent fullständiga betyg i årskurs nio.

På Vetenskapsskolan klarade 100 procent av eleverna i årskurs nio nationella provet i svenska. Det klarar inte ens eleverna på de bästa skolorna på Östermalm. När jag tittar på Göteborgs bästa kommunala skolor, där i princip 100 procent av vårdnadshavarna har eftergymnasial utbildning, där det finns drygt 80 procent legitimerade lärare och där i princip 100 procent av eleverna har svenska som modersmål så når de inte upp till så höga resultat.

Med tanke på att Vetenskapsskolan bara har cirka 35 procent behöriga lärare så är det inte konstigt att betygen är höga eftersom de som undervisar saknar svensk lärarutbildning, de har således inte fått utbildning i bedömning. Det är inte ovanligt att en skolas resultat sjunker när lärartätheten ökar eftersom bedömningen blir korrekt. Enligt Skolverkets senaste statistik så har Vetenskapsskolan fortsatt låg lärartäthet. Jag hävdar att betygen inte motsvarar elevernas faktiska kunskaper och de är därmed felaktiga.

När jag jämför skolor så tittar jag på skolor med liknande elevunderlag eftersom det är enda sättet att få resultat som är jämförbara. Jag förstår att fristående skolor kan ligga på lite högre måluppfyllelse eftersom deras föräldrar ofta är mer engagerade i skolan. Det jag vänder mig emot är Vetenskapsskolans orimligt höga betygsresultat. Att jämföra skolor är i sig helt i sin ordning. Det sker hela tiden.

Tro mig, jag har arbetat i snart 15 år i Stockholms och Göteborgs förorter, både som legitimerad lärare och som rektor. Jag vet hur mycket vi kämpar med att få våra elever att klara kunskapskraven. Våra elever, liksom eleverna på Vetenskapsskolan, kämpar och gör sitt bästa. Vi som arbetar i förorten har ett viktigt kompensatoriskt uppdrag som vi tar på största allvar, men det räcker inte för att alla elever ska lämna grundskolan med fullständiga betyg.

När vi ger eleverna glädjebetyg så hjälper vi dem inte, tvärtom. Vi bygger in ett systematiskt skolmisslyckande i systemet som inte syns. Det blir oerhört svårt för eleverna att klara av sina gymnasiestudier när de inte får med sig de kunskaper de behöver från grundskolan. De kommer in på gymnasiet, men frågan är, lämnar de gymnasiet med fullständiga betyg?

Det är säkert så att det är bra studiero på Vetenskapsskolan, och att de som arbetar där och föräldrarna är engagerade, det säger jag ingenting om. Men, det i sig kan inte förklara dessa betygsresultat eftersom en stor del av eleverna kommer från studiesvaga hem, den faktor vi vet påverkar resultaten allra mest. Det går att åstadkomma bra betygsresultat och goda ämneskunskaper i förortens skolor men det förutsätter behöriga lärare, vilket saknas på Vetenskapsskolan.

*Salsa är ett analysverktyg som Skolinspektionen använder för att mäta faktorer som kan påverka betygsresultatet, men som skolorna själva inte kan påverka, exempelvis föräldrars utbildningsnivå.