Debatt: Varför satsas inte på integration i skolan?

I Norrköping, som är särskilt drabbat av skolsegregeringen, satsas nu miljoner på resurskrävande kommunala skolor för att bland annat stötta nyanlända elever och förmodat otillräckliga lärare.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Det kan tyckas bra. Men utan genomgripande förändringar av vårt nuvarande fria skolvalssystem kommer dessa satsningar att cementera segregeringen mellan skolorna.

Det är uppenbart att dessa problemskolor skapats genom det fria skolvalets uppdelning av barnen i de välutbildades skolor (ofta privata och vinstgivande) och "utanförskapets" och de lågutbildades skolor (ofta kommunala). Att som enda åtgärd tillföra extra resurser till de senare minskar givetvis inte segregeringen.

Med tanke på att en blandning av elever från olika miljöer, enligt välgrundad forskning, ger läraren den bästa undervisningssituationen kan man undra över dagens satsningar.

Vi ser ju att den kundinriktade marknadsanpassningen av svensk skola, som påbörjades med den borgerliga regeringens införande av den fria skolvalsreformen 1992, inte gynnar integration. Särskilt inte av de nyanlända barnen, som de privata skolorna med stöd av det fria skolvalet knappast alls behöver ta sig an.

Borde inte politikerna sätta in åtgärder för en välbehövlig integration av barnen mellan skolorna, istället för att satsa på ett segregerande skolsystem som ständigt kräver ökade resurser? Det skulle inte bara hjälpa exempelvis Norrköpings kommun att spara miljontals kronor, utan också kunna ge alla lärare (inte bara super- och förstelärare) en rejäl möjlighet till både ett löne- och ett kunskapslyft. Men framför allt skulle det ge många ungdomar en likvärdig chans att känna sig delaktiga i samhället.