Hej Johan! Jag har funderat en del på en fråga som kanske du kan kasta nytt ljus över, nämligen varför inte delar av internets infrastruktur förstatligas. Det finns idag ett mer eller mindre fungerande 4G-nät i Sverige, som jag antar kanske utgör ett naturligt monopol? Internet har blivit en allt större informationskälla i vårt samhälle, samtidigt som jag tänker att rätten till information inte bör påverkas av huruvida du har råd med ett dyrt telefonabonnemang eller inte. Inom vänstern talas det ibland om ett förstatligande av bankväsendet. Varför diskuteras inte påföljderna det skulle få att förstatliga och tillgängliggöra delar av internets infrastruktur? Vilka konsekvenser skulle något sådant få tänker du?

Joel La Terra

Elnät, järnvägar, vägar, radiofrekvenser, avloppssystem i städer, fjärrvärme, flygplatser, hamnar … allt är exempel på infrastruktur kring transporter av saker eller människor eller information som vi länge ansett självklart ska ägas av alla och styras av alla för att skapa ett samhälle där alla får samma möjligheter och rättigheter. Det är inte din plånbok som ska avgöra om du kan använda en väg. Samtidigt har vi en ekonomi där möjligheten att använda en väg bygger på att du har råd med bil och bränsle … 

Vi har alltså en del av ekonomin som ska skapas, byggas och drivas i det allmännas intresse och samtidigt ska samma utnyttjande i praktiken styras av om du föds fattig eller rik.

Den här paradoxen gör att frågan om gemensamt ägande ofta blir väldigt konstig i debatt med borgare. För dem är det logiskt. Om man äger bilen privat, varför skulle då ett företag inte kunna äga vägen? Det finns rentav teorier om att saker sköts och underhålls mycket bättre om det ägs privat än gemensamt. En del borgerliga ekonomer vill därför att havet ska ägas privat, liksom all skog och mark. Och varför inte världens sötvatten?

Det här beror på att borgerlig teori bygger på något väldigt abstrakt, nämligen fri konkurrens. I modellen ska fri konkurrens råda mellan privata ägare och de bästa alternativen ska vinna genom att de helt enkelt lockar människor mer än andra. Konkurrensen ska öka kvalitén för alla som konkurrerar (annars slås man ut) samtidigt som priserna ska sjunka för användarna.

Den här tankemodellen klarar sällan verklighetens test. Det beror på att i verkligheten är kapitalägandet något som handlar om att försöka kontrollera och styra marknaden, kapitalet gillar inte konkurrens, man vill ha trygghet och kontroll.

Ju större kapitalinsatsen är för något man skapar, desto större behov av kontroll och säkerhet – det vill säga låtsas-konkurrens eller karteller eller monopol.

I praktiken är privat infrastruktur därför något som tvingar politiken till kontroll och styrning och något som ytterligare höjer priset på det man skapat genom att konkurrensen inte finns, samtidigt som det ytliga slagsmålet om marknadsandelar kräver stora överkostnader vad gäller reklam eller annan påverkan. 

Att vi har fri bankkonkurrens som inte fungerar betydde ju att medborgarna förra året betalade 104 miljarder mer för banktjänsterna än vad vi egentligen skulle behöva om bankerna ägdes gemensamt. (Bankvinsterna var 104 miljarder). Det är mer än 10 000 kronor per svensk på ett år.

För de flesta är det därför självklart att infrastruktur bör ägas, byggas och styras gemensamt. Det finns ingen anledning att gå via en fördyrande privat vinstjagande marknad för att bygga elnät eller järnväg.

Men inte heller för att bygga internet.

All den utveckling av digitala nät vi sett har – menar jag – ett enormt överpris genom de vinster och de onödiga kostnader som den odiskuterade och okontrollerade utbyggnaden inneburit. (Bara gatan utanför mitt hus har grävts upp 17 gånger på tio år av olika digitala nätbolag). Hade man gjort ett gemensamt mobilnät och uppgraderat det gemensamt med ny teknik hade vi haft bättre och rättvisare täckning över landet men också lägre priser. Kostnaden för digitala nät är nämligen mycket små när de väl byggts genom offentliga investeringar. Att vi ändå betalar enorma summor idag för att få surfa beror på att ett antal storbolag jagar kontroll och vinst och är piskade att jaga in nytt kapital (som man bara får med höga vinstlöften) för att klara investeringarna.

Skulle vi investera gemensamt skulle kostnaderna sjunka drastiskt.

Det finns liberala argument mot gemensamt ägande av de digitala näten som handlar om övervakning. Men om det är något de stora privata internetföretagen visat oss är det att den stora och totala övervakningen idag är initierad och utförd av de stora bolagens behov av att veta mer om dig som konsument och användare. Hela internet är idag ett möjligt övervakningssystem av medborgarnas informationsanvändande. Att vi accepterar det är nog för att vi tycker fördelarna med internet är större än de tänkbara nackdelarna (som vi som individer troligen aldrig märkt hurusom). 

Ja, jag tycker mobilnät och bredband och andra system för digital kommunikation bör vara gemensamt ägda. För att det blir billigare för alla. Och enklare att kontrollera demokratiskt.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.