Debatt: Vårdpolitiken blir allt mer odemokratisk

Vår demokrati är ojämlik. Resursstarka grupper dominerar den politiska processen. Samtidigt har utvecklingen av politiken flyttat från folkrörelser, engagerade medborgare och partimedlemmar till intresseorganisationer, tankesmedjor och PR-byråer.  Det krävs därför en förändring av den politiska kulturen som ökar politikens demokratiska förankring. Detta konstateras i en intressant rapport från 2014 års Demokratiutredning (SoU 2016:5) som nyligen överlämnades till regeringen.  

Denna brist på demokratisk förankring präglar i hög grad de marknadsorienterade reformer som för närvarande genomförs inom sjukvården.  De ger vinstdrivna privata vårdföretag och riskkapitalbolag ett allt större inflytande över vårdpolitiken. Krav på vinst och lönsamhetsbedömningar blir ofta vårdens ”styråror” snarare än behovet av vård. Detta ökar de geografiska och sociala skillnaderna i vårdens tillgänglighet och kvalitet. (Detta enligt utvärderingar från Myndigheten för vårdanalys; Rapport 2013:1 och Riksrevisionen; Rapport 2014:22).  

Utvecklingen mot en allt ojämlikare vård stöds inte av flertalet medborgare.  De politiker som stödjer det pågående systemskiftet i vården försöker därför ofta begränsa medborgarnas demokratiska inflytande. Detta sker bland annat genom följande attityder och metoder:    

Bortse från opinionsyttringar 

Flertalet medborgare (70-80 procent) anser enligt nära nog alla opinionsmätningar att den offentligt finansierade sjukvården inte bör drivas i vinstsyfte. Trots detta driver samtliga borgerliga partier, Sverigedemokraterna och en del socialdemokrater – med starkt stöd av olika kommersiella intressenter – en aktiv politik för att offentligt finansierad vård ska drivas av privata vinstdrivna vårdföretag.  

Minska demokratins räckvidd 

Lagen om vårdval och etableringsfrihet flyttar över makt från demokratiskt valda landsting till privata vårdföretag och riskkapitalbolag. I praktiken innebär det att vinstintressen – inte vårdbehoven – styr lokaliseringen av offentligt finansierad primärvård som drivs i privat regi. Landstingen som finansierar denna vård kan varken styra dess omfattning eller lokalisering.        

Förneka obekväma fakta

Dagens sjukvårdspolitiker har blivit alltmer faktaresistenta. Obekväma fakta och erfarenheter förkastas per ideologisk automatik. Vårdpolitiken blir då allt mindre kunskapsbaserad. Detta utgör ett minst lika stort hot mot en bra och säker vård som om medicinska insatser inte baserades på ”vetenskap och beprövad erfarenhet”.

Rösta med fötterna istället för på politiska partier

Ökad patientmakt genom att ”rösta med fötterna” är ett huvudargument för att begränsa den demokratiska styrningen av offentligt finansierad vård. Ingen kan dock tala om vart man ska gå för att till exempel få en ny vårdcentral i ett underförsörjt område. Fördelningen av nästan alla nya offentligt finansierade vårdcentraler bestäms ju i dagens vårdvalssystem av vårdföretagens möjligheter till vinst.

Använd ett nyspråk som döljer de verkliga avsikterna

Undvik ord som ofta uppfattas som negativa. Istället för ”privatisering” talar man därför om ”mångfald”, ”alternativa vårdgivare” och ”ökad valfrihet”. Ord som ”vinst” och ”riskkapitalister” undviks helt. 

Politiska hinder som dessa måste brytas ner för att vårdpolitikens demokratiska förankring ska förstärkas. Det räcker inte med ett ökat politiskt engagemang bland medborgarna om det saknas intresserade och engagerade politiska mottagare. One hand does not clap.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.