Debatt: Vården måste vara tillgänglig för alla

Vården är idag inte tillräckligt bra på att bemöta hbtq-personer. Hbtq och normkritik är inte någonting som tas upp på utbildningar av vårdpersonal och det finns sällan resurser för kompetensutveckling. Detta medför allvarliga konsekvenser för hbtq-personer som söker vård.

I folkhälsomyndighetens rapport Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner som släpptes tidigare i år uppgav en tiondel att de någon gång fått ersättning för sex. 40 % av enkätens samtliga svaranden uppgav att de avstått från att söka vård på grund av oro för dåligt bemötande, och var fjärde av dem gjorde det på grund av att de tidigare blivit dåligt bemötta inom vården. En tredjedel av respondenterna svarade att ofta vill sjukvårdspersonalen hjälpa till och ge ett bra bemötande, men de saknar den kunskap som krävs. Nästan lika många rapporterade att de själva behövde utbilda sjukvårdspersonalen om sin transerfarenhet för att kunna få rätt hjälp.

RFSL Ungdoms enkät om hälsan hos unga hbtq-personer med erfarenhet av sex mot ersättning visade också att det finns stora brister inom vården för den målgruppen. Av de 374 svaranden som någon gång haft sex mot ersättning uppgav många att de inte kände ett behov av stöd, men många uppgav också att de inte hade tillgång till stöd. De svarande i enkäten visar väldigt olika erfarenheter och identiteter. Det enda de har gemensamt är att de är unga, hbtq på något sätt och har erfarenhet av att ha sex mot ersättning.

Erfarenheterna hos de som kontaktar RFSL Ungdom är väldigt varierade. Vissa som haft sex mot ersättning har haft det som en form av självskadebeteende, andra på grund av att de behövt pengar eller husrum, andra för att det var enda möjligheten för dem att bli bekräftade i sin identitet. Den största majoriteten uppgav att de inte haft behov av stöd kopplat till att de haft sex mot ersättning, men det var också svaranden som uppgav att de inte hade tillgång till stöd då de inte visste var de skulle vända sig, eller inte kände sig trygga med det som fanns tillgängligt för dem.

Aktörer som ungdomsmottagningarna gör idag ett extremt viktigt jobb för unga hbtq-personer, men för unga hbtq-personer som har sex mot ersättning blir mötet med vården alltid en mer utsatt situation. Risken för att bli fel bemött påverkas både av normer kring kön och sexualitet, och normer kring sex mot ersättning. Det krävs många olika kompetenser för att unga ska få stöd, information och korrekt testning som de behöver. Det är också viktigt att kunna prata om olika erfarenheter av sex, bland annat erfarenhet av sex mot ersättning, utan att bli dömd.

RFSL Ungdom driver idag projektet Pegasus som riktar sig till hbtq-ungdomar med erfarenhet av sex mot ersättning. Projektet syftar till att fånga upp gruppen unga hbtq-personer med denna erfarenhet för att ge stöd utifrån individens behov och önskemål. Det kan handla om personer som behöver hjälp med gränssättning, samtalsstöd, information om säkrare sex eller någon som bara lyssnar utan att döma.

Eftersom att mötet med vården ofta kan upplevas som moraliserande strävar Pegasus efter att vara en tryggare aktör att vända sig till. RFSL Ungdom arbetar dagligen nära målgruppen unga hbtq-personer och har därmed expertkompetens inom området.

RFSL Ungdom kräver en vård som är tillgänglig för alla. Vården måste kunna möta hbtq-ungdomar där de är, utifrån deras behov. Enligt våra undersökningar har idag inte alla ungdomar tillgång till den vård och det stöd de behöver, på grund av vårdens bristande kompetenser. RFSL Ungdom kräver hbtq-kompetens inom vården. För det krävs mer resurser till fortbildning. Det ska vara enkelt att veta vart en kan vända sig och vilken sorts stöd som erbjuds. Att anta att någon är hetero och cis (inte trans) är aldrig okej.