Debatt: Var hårda mot kriminalitet – och dess orsaker

Brottsutvecklingen i Sverige har ingen entydig riktning. Å ena sidan minskar den totala utsattheten för brott. Antalet stöldbrott går ner, dödligt våld mot kvinnor i nära relationer minskar, liksom dödligt våld mot barn. Å andra sidan har brott kopplade till organiserad kriminalitet, till exempel skjutningar av det slag vi sett det senaste året, ökat.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen genomför en rad lagändringar för att försvåra för organiserad kriminalitet. Förra året skärptes straffen för narkotikabrott. I år har vi bland annat skärpt straffen för grova våldsbrott och grovt vapenbrott – samtidigt som polis och åklagare kraftsamlar i de mest brottsutsatta områdena.

För att möta utmaningen fördubblar vi antalet platser på polisutbildningen och vi ökar resurserna till polisen. Intresset för att söka sig till polisyrket ökar, och glädjande nog har rekordmånga sökt till polisutbildningen med start 2018, hela 57 procent fler än den senaste sökomgången.

Vi måste också angripa brottens orsaker. För första gången på 20 år har en regering levererat ett brottsförebyggande program till riksdagen. Brottsförebyggande rådet, Brå, får en central roll för att stödja och samordna det nationella arbetet, samtidigt som länsstyrelserna får motsvarande uppgift på regional nivå.

Det brottsförebyggande programmet berör allt från individinriktade insatser såsom föräldraskapsstöd och avhopparverksamhet till arbetet med att utforma trygga och säkra bostadsområden, samt hur näringsliv, polis, civilsamhälle och kommun bättre kan samarbeta mot brottslighet.

Vi ska vara hårda mot kriminaliteten – men också mot dess orsaker. Det handlar inte om antingen eller – det krävs både och. En politik för minskade klyftor, fler i arbete och bättre skola – tillsammans med hårdare straff för grova brott och mer resurser till polisen – lägger grunden för ett samhälle där alla ska kunna känna sig trygga.