Debatt: Välutbildad flykting nackdel hos AF

”Jag kan inte hjälpa dig som är journalist, ditt yrke faller inte inom kategorin bristyrken.” Så sade min handläggare på arbetsförmedlingen till mig när jag besökte dem.

Vad som nyligen hände mig på arbetsförmedlingen, det händer massor av flyktingar som kommer till Sverige. De har haft olika yrken i sina hemländer, som inte faller inom kategorin bristyrken. Detta enligt Arbetsförmedlingens statistik för framtidens behov av olika yrken i Sverige. 

Vilket leder till att jag funderar över den roll som arbetsförmedlingen kan spela för nyanlända här i Sverige, för de flyktingar som har yrken som inte klassas som bristyrken. 

Antalet anställda som arbetar på arbetsförmedlingen påverkar kvaliteten på arbetet som görs där. Arbetsförmedlingen i Helsingborg till exempel, har ett stort antal handläggare som arbetar med de flyktingar som bor i Helsingborg och Landskrona. Det är en fördel. Tvärtom var det i Arvika där jag bodde i tio månader. Där jobbar endast två handläggare på arbetsförmedlingen och båda har ansvar för mer än 200 personer. En del av dem har så kallade etableringsplaner, och ett stort antal av dem bor fortfarande i flyktingläger i Arvika kommun.

Det låga antalet handläggare i Arvika leder till att arbetsförmedlingens effektivitet minskar och resultatet blir dåligt.

Och baserat på min personliga erfarenhet av arbetsförmedlingen, märkte jag att det fanns massor av klagomål från flyktingar, när jag bodde i Arvika. Det handlar om långsam hantering och fördröjning av viktiga uppgifter, speciellt när det gäller att skicka in universitetsexamen för översättning och validering. Och så ser det ut på många platser i Sverige. 

Många av oss flyktingar har insett att anledningen till att det dröjer länge för arbetsförmedlingen att ge tid för oss är det låga antalet tjänstemän och deras sätt att arbeta.

Den kanske mest framträdande frågan som många nyanlända ställer nu är följande: Varför ökar inte arbetsförmedlingen antalet handläggare för att hjälpa flyktingar att hitta något arbete och anpassa sig snabbt även om deras yrke inte faller inom kategorin brist-yrken?

Det är också förvånande att trots behovet av medicinsk utbildad personal på den svenska arbetsmarknaden, och trots att det finns många flyktingar som är apotekare, läkare, sjuksköterskor och så vidare så råder det brist på effektiva program som gör det möjligt för dem att lära sig fackspråket inom det medicinska området.

Sammanfattningsvis kan man säga att en ökad effektivitet på arbetsförmedlingen kräver i första hand att man ökar antalet handläggare som tar emot flyktingar. Effekten är att flyktingar kommer snabbare ut på arbetsmarknaden, kan integreras och försörja sig själv.

Arbetsförmedlingen behöver också utveckla en gemensam plan med nyanlända genom regelbundna möten, för att ge råd och tips för jobbmöjligheter.