Debatt: Våga fråga om våld

Hälso- och sjukvården har en unik möjlighet att fånga upp kvinnor som utsatts för våld. Att rutinmässigt fråga patienter om våld i nära relationer kan rädda liv, fånga upp lidande och ge en chans att förhindra framtida ohälsa.

Vid ett besök inom sjukvården får en patient svara på frågor om symptom, allergier, kanske eventuella mediciner. Men inom flera verksamheter i Västra Götalandsregionen ställs även andra frågor, frågor om våld. Exempel på frågor kan vara ”Har du blivit hotad, trakasserad, förnedrad, kontrollerad eller liknande av en närstående?” Det kan finnas en oro hos vårdpersonal att fråga om våld, men statistik visar att var femte svensk kvinna utsatts för våld i vuxen ålder av en nuvarande eller före detta partner.  Och våldet drabbar alla i en familj, inte minst barnen.

Historiskt har våld setts som något det inte pratas om och som är privat inom en familj. Men att ställa frågor om våld kan också rädda liv, fånga upp lidande och ge en chans att förhindra framtida ohälsa.

Våld i nära relationer är ett brott, ett socialt problem, ett folkhälsoproblem och ett jämställdhetsproblem. Våld kan delas in i olika kategorier – fysiskt, sexuellt och psykiskt, men oavsett hur det tar sitt uttryck så handlar mäns våld mot kvinnor i de flesta fall om makt och kontroll.

Den allra vanligaste formen av våld är en man som är våldsam mot en kvinna han har, eller har haft, en relation med. Det betyder också att en stor del av våldet sker hemma, bakom stängda dörrar och ofta utvecklar den utsatte strategier för att dölja vad som pågår. Att vara utsatt för våld i en nära relation kan psykiskt bryta ner en person, vilket påverkar möjligheten att lämna relationen. Det gör också att omgivningen kan ha svårt att förstå varför den utsatta personen stannar.

Hälso- och sjukvården har en unik möjlighet att fånga upp kvinnor som utsatts för våld. Mäns våld mot kvinnor är nämligen en av de vanligaste orsakerna till ohälsa hos kvinnor, enligt både WHO och FN. Förutom blåmärken och fysiska skador leder detta ofta till annan ohälsa. Det kan handla om till exempel kronisk smärta, sömnsvårigheter, problem med magen, yrsel eller hjärtklappning. Våldets konsekvenser är lika starka för barn som bevittnat eller upplevt våld, som om barnet utsatts själv.

Om hälso- och sjukvården inte har kunskap om våld i nära relationer och inte rutinmässigt ställer frågor om våld riskerar vi att dessa personer ofta söker hälso- och sjukvård inom olika enheter och att de inte får adekvat bemötande eller stöd och behandling. Personer med erfarenhet av våld i nära relationer är inte alltid medvetna om att deras symtom på ohälsa har en koppling till våldsutsatthet eller våldsutövande. Därför måste de få frågan och dessutom få information om våldets konsekvenser för den psykiska och fysiska hälsan.

Slutligen, kan frågor om våld rädda liv? I Sverige dödas varje år cirka 13 kvinnor av en nuvarande eller före detta partner. Socialstyrelsens dödsfallsutredningar visar att både den som dödat och den som dödas har haft kontakter med hälso- och sjukvården före dödsfallet. I dessa vårdkontakter har hälso- sjukvården inte ställt frågor om våld. Om inte frågor om våld ställs är det svårt att förebygga dessa mord, då förövarna skiljer sig på många sätt från andra förövare av dödligt våld – de är äldre, har en stabil tillvaro och få är dömda för något våldsbrott innan.

Och de som får frågan då? Kvinnan som sökt vård för psykosomatiska besvär, som till exempel kronisk huvudvärk och får frågor om erfarenheter av våld? Studier visar att de allra flesta kvinnor faktiskt upplever det som positivt, oavsett om de svarar ja på frågorna eller inte. Få börjar spontant berätta om nuvarande eller tidigare utsatthet, men att fylla i ett formulär eller få en muntlig fråga om våld kan ge grund för ett samtal. Allra minst kan det väcka funderingar och reflektioner kring den egna situationen, och så ett frö för att söka hjälp i framtiden.

Ännu ett skäl att ställa frågan.